Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det första kvartalet 2019. Från 1,50 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2018 till 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019.
I december 2018 höjde Riksbanken reporäntan till –0,25 procent från –0,5 procent. Höjningen fick ett genomslag genom högre utlåningsräntor under det första kvartalet 2019. De korta bolåneräntorna, tre månader, har under det första kvartalet ökat med motsvarande drygt hälften av reporäntehöjningen, 14 punkter. Höjningen av reporäntan påverkade även bankernas finansieringskostnad för bolån. Finansieringskostnaden var högre jämfört mot föregående kvartal. Då finansieringskostnaden ökad något mer än utlåningsräntorna sjönk marginalen under kvartalet.
Sedan 2010–2011 har FI infört regleringar för att minska sårbarheten för såväl låntagare som banker genom bolån. Hit hör till exempel en höjning av riskvikter för bolån till 25 procent och en aktivering och gradvisa höjningar av den kontracykliska kapitalbufferten. Regleringarna ökar bankernas kapitalkostnad och för att behålla avkastningsnivån på bolån kan bankerna till följd av nya regleringar ha ökat bruttomarginalen. FI beräknar att de införda regleringarna innebär en ökning av bankernas kapitalkostnad för bolån motsvarande 40–50 räntepunkter på utlåningsräntan. Det betyder att bara en del av den kraftiga ökningen av bankernas bruttomarginal sedan 2010–2011 kan förklaras av ökade kostnader för bankerna genom nya regleringar.
I uppdraget att värna finansiell stabilitet är FI mån om att bankerna i Sverige är robusta. Samtidigt har FI ett uppdrag att värna konsumenternas villkor. Utgifter för att finansiera det egna boendet är ofta ett hushålls största enskilda kostnad. FI publicerar bruttomarginalen på bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan. Den höga marginalen på bolån visar att det finns ett förhandlingsutrymme för konsumenter. Samtidigt som banker kan behålla en god lönsamhet på bolån. Det är därför viktigt att konsumenter kontaktar olika banker och förhandlar för att sänka sina räntekostnader. Om konsumenter i högre utsträckning var beredda att byta bank skulle det sannolikt bidra till att de genomsnittliga bolåneräntorna sjönk.