En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaFörtydligande kring effekten för svenska banker av reviderade Baselregler
Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade den 5 augusti sin rapport om EU-implementeringen av slutförandet av Basel 3. De förändrade Baselreglerna, med 1 januari 2022 som huvudsaklig införandetidpunkt, inkluderar bland annat förändringar i schablonmetoder för olika riskslag och införande av ett golv på de riskvägda tillgångarna för de företag som använder interna metoder. EBA:s rapport innehåller en kvantitativ analys av bedömda effekter och ett antal policyrekommendationer. Den kvantitativa effekten baseras på inrapporterade data från 189 banker, inklusive 11 svenska banker, och är beräknad enligt antaganden och metodik som fastställts av EBA.
Finansinspektionen vill förtydliga att effekten av de reviderade Baselreglerna, inklusive ovan nämnda golv, så som den beskrivs i EBA:s rapport, överskattar effekten för svenska banker med hänsyn till åtgärder som införts av FI. Konkret kan effekterna verka större eftersom det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån inte ingår i jämförelsepunkten. Ökningen på 53 procent i primärkapitalkrav, som beskrivs i graf 4 i rapporten "Basel III reforms: impact study and key recommendations" skulle enligt Finansinspektionens beräkningar istället vara cirka 30 procent (med bibehållande av EBA:s antaganden och metodik, men med hänsyn tagen till riskvägt belopp för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån).
Detta förtydligande har också diskuterats med EBA, som noterar att metodiken som används i rapporten är baserad på de förutsättningar som rådde vid rapporteringen den 30 juni 2018. Eftersom riskviktgolvet för bolån som ett pelare 1-krav infördes efter detta datum är effekt av detta inte inkluderad i EBA:s rapport. EBA bekräftar att effekterna skulle bli betydligt lägre om hänsyn tagits till denna åtgärd.
Finansinspektionen anser att det kan vara viktigt för den pågående processen i EU med att utveckla en reviderad kapitalkravsreglering baserat på de reviderade Basel-reglerna att den bedömda effekten för svenska banker inte överskattas, vilket är bakgrunden till detta förtydligande.
