Bankernas marginal på bolån

Den 19 december 2019 höjde Riksbanken reporäntan med 25 punkter till 0 procent. Därefter steg utlåningsräntan på bolån under det första kvartalet 2020 med nästan 10 punkter. Bankernas finansieringskostnad för bolån har ökat mer än så. Coronarelaterad turbulens på de finansiella marknaderna har bidragit till att öka finansieringskostnaden under slutet av första kvartalet. Samtidigt sänkte FI den kontracykliska kapitalbufferten den 16 mars från 2,5 till 0 procent. Det har minskat bankernas kapitalkostnad något. Att finansieringskostnaden ökade mer än utlåningsräntan gjorde att bruttomarginalen på bolån minskade under första kvartalet kvartal.

Sedan 2010–2011 har FI infört regleringar för att minska sårbarheten för såväl låntagare som banker genom bolån. Hit hör till exempel en höjning av riskvikter för bolån till 25 procent och en aktivering och gradvisa höjningar av den kontracykliska kapitalbufferten. Regleringarna ökar bankernas kapitalkostnad och för att behålla avkastningsnivån på bolån kan bankerna till följd av nya regleringar ha ökat bruttomarginalen.

I uppdraget att värna finansiell stabilitet månar FI om att bankerna i Sverige är robusta. Samtidigt har FI ett uppdrag att värna konsumenternas villkor. Utgifter för att finansiera det egna boendet är ofta ett hushålls största enskilda kostnad. FI publicerar bruttomarginalen på bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan.

Det finns fortfarande ett förhandlingsutrymme för konsumenter om bolånevillkor. För att hålla nere sina räntekostnader är det viktigt att konsumenter håller sig informerade om vilka villkor de kan få hos olika långivare och förhandlar för att sänka sina räntekostnader. Om konsumenter i högre utsträckning var beredda att byta bank skulle det sannolikt bidra till att de genomsnittliga bolåneräntorna sjönk.