Bankernas marginal på bolån

Under det tredje kvartalet 2020 dämpades den osäkerhet som uppstod på de finansiella marknaderna i spåren av pandemins utbrott. Riskpremier på kreditmarknaderna har minskat. Därmed har bankernas finansieringskostnad för bolån blivit lägre. Utlåningsräntan på bolån har också sjunkit, men inte lika mycket som finansieringskostnaden. Då finansieringskostnaden minskat mer än utlåningsräntan har bruttomarginalen på bolån ökat under kvartalet.

Sedan 2010–2011 har FI infört regleringar för att minska låntagarnas och bankernas sårbarheter kopplade till bolån. Hit hör till exempel en höjning av riskvikter för bolån till 25 procent och en aktivering och gradvisa höjningar av den kontracykliska kapitalbufferten. Regleringarna ökar bankernas kapitalkostnad och för att behålla avkastningsnivån på bolån kan bankerna till följd av nya regleringar ha ökat bruttomarginalen.

I uppdraget att värna finansiell stabilitet månar FI om att bankerna i Sverige är robusta. Samtidigt har FI ett uppdrag att värna konsumenternas villkor. Utgifter för att finansiera det egna boendet är ofta ett hushålls största enskilda kostnad. FI publicerar bruttomarginalen på bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan.

Det finns fortfarande ett förhandlingsutrymme för konsumenter om bolånevillkor. För att hålla nere sina räntekostnader är det viktigt att konsumenter håller sig informerade om vilka villkor de kan få hos olika långivare och förhandlar för att sänka sina räntekostnader. Om konsumenter i högre utsträckning var beredda att byta bank skulle det sannolikt bidra till att de genomsnittliga bolåneräntorna sjönk.