Euclid – mot en europeisk datahubb

År 2016 beslutade EBA och dess medlemsländer att inleda ett arbete för att effektivare kunna samla in uppgifter och finansiell rapportering för samtliga kreditinstitut och vissa värdepappersbolag som är verksamma inom EU. Projektet fick namnet Euclid (European Centralised Infrastructure for Supervisory Data) och går i huvudsak ut på att skapa en ny plattform för att kunna ta emot den utvidgade informationsinsamlingen.

I dag skickar tillsynsmyndigheter finansiella uppgifter för ungefär 180 institut till EBA. Med den nya plattformen på plats kommer den siffran att stiga till att omfatta mer än 5 000 europeiska kreditinstitut och värdepappersbolag. EBA vill på detta sätt etablera sig som en europeisk datahubb som ska tillgängliggöra information för myndigheter, allmänhet och andra intressenter.

Som ett led i den utökade informationstillgången menar EBA att deras behov av ad hoc-insamlingar kommer att minska och att de kommer att kunna göra bättre analyser snabbare inför till exempel förändringar av regelverk. Nuvarande dataunderlag består enbart av stora "liknande" banker vilket gör att EBA missar nischbanker och mindre banker i sina analyser.

Euclid regleras genom fyra stycken beslut, EBA/DC/2020/334-337, vilka bland annat reglerar vilka uppgifter som ska skickas till EBA, när det ska ske och vilka bolag som blir berörda.

För Sverige är Euclid främst ett samarbete mellan Finansinspektionen och EBA. I vissa avseenden kommer dock de svenska bolagen att behöva göra anpassningar i de filer som löpande skickas till FI. Anledningen är att de tekniska krav som EBA ställer på de så kallade XBRL-filerna i alla delar inte stämmer med de svenska kraven.

Anpassningar kommer att behöva vara gjorda till rapporteringen per referensdag 31 december 2020. FI kommer på sina rapporteringssidor på fi.se inom kort att återkomma till vad dessa anpassningar innebär.