Branschen måste ta ett större ansvar för konsumtionslånen

I väntan på nya verktyg som stärker konsumentskyddet, som en möjlighet för långivare att se kundernas alla skulder, måste bolagen också ta sitt ansvar för att motverka att konsumenter far illa. Det var det samlade budskapet när myndigheterna träffade branschen för att diskutera konsumtionslån.

Konsumentkrediter är en viktig del i en fungerande ekonomi. Och konsumtionslånen utgör en allt större del av svenskarnas lånekostnader. Aldrig tidigare har det varit så snabbt och enkelt att låna pengar. Samtidigt har tillgängligheten lett till att allt fler får betalningsproblem.

− Vi ser en bekymmersam utveckling där allt fler får problem att betala sina konsumtionskrediter. Inte minst är det oroande att unga konsumenter riskerar att tidigt dra på sig stora skulder. Det är inte rimligt att det ska vara lättare att handla på kredit än att betala direkt säger Cecilia Tisell, generaldirektör på Konsumentverket.

Utvecklingen syns tydligt hos både inkassobolagen och Kronofogden. De senaste åren har allt fler konsumtionslån skickats till Kronofogden och till allt högre belopp

− De senaste fyra åren har skulderna som skickas till oss ökat med i genomsnitt 194 miljoner kronor per månad. Utvecklingen är oroande eftersom det får stora konsekvenser både för samhället och för de personer som får betalningsproblem, säger rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg.

Mot den bakgrunden höll Konsumentverket och Finansinspektionen (FI) i samverkan med Kronofogden ett samtal med marknadens aktörer för att diskutera riskerna och behoven av åtgärder för att stärka konsumentskyddet. Inbjudna var olika långivare, kreditupplysningsföretag och branschföreningar. Vid rundabordssamtalen deltog bland annat Svenska Bankföreningen, Finansbolagens förening, Swedish Fintech Association, Sparbankernas Riksförbund och Svensk Inkasso.

På mötet lyfte myndigheterna vikten av branschen själva måste bidra till att stärka skyddet för konsumenter. Det gäller att göra ordentliga kreditprövningar och ta fasta på sin skyldighet att sätta låntagarnas intressen främst, det som kallas god kreditgivningssed. På mötet fanns en stor samstämmighet bland deltagarna om behovet av att regeringen tillsätter en utredning om att möjliggöra för långivare att få en helhetsbild av konsumentens befintliga skulder, det som ofta kallas för ett nationellt skuldregister. Under mötet diskuterades även att en spärrtjänst, där konsumenter frivilligt kan spärra sig från att ta lån under en begränsad period, skulle vara ett välkommet inslag på marknaden.

− Tyvärr ser vi att konkurrensen ofta leder till snabbare och sämre processer hos långivarna där allt fler konsumenter riskerar att få lån som de inte kan hantera säger Susanna Grufman som är biträdande generaldirektör på FI. Här behövs ändring. Det här är något vi lägger mycket tid på i vår tillsyn men det är viktigt att branschen som helhet också tar sitt ansvar för att skydda konsumenter.