Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.
I regleringsbrevet för 2021 fick FI i uppdrag att genomföra och redovisa en samlad utvärdering av de låntagarbaserade makrotillsynsåtgärderna. Det gäller bland annat skärpningar av kapitalkraven på bankerna, bolånetaket och två amorteringskrav.
De senaste åren har låga räntor, i kombination med strukturproblem på bostadsmarknaden, bidragit till att bostadspriser och hushållens skulder har fortsatt att öka snabbare än hushållens inkomster. En utveckling som accelererat under coronapandemin.
FI:s utvärdering visar samtidigt att bolånetaket och amorteringskraven har bromsat upp utvecklingen och överlag dämpat riskerna med hushållens skulder. Åtgärderna har inneburit att färre hushåll tar stora lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst.
Åtgärderna motverkar också att höga belåningsgrader eller låg amortering används som konkurrensmedel bland långivare. Som helhet har åtgärderna också haft en begränsad och övergående effekt på bostadsmarknaden. Bland annat har omsättningen på marknaden ökat något och andelen unga låntagare har inte sjunkit. FI bedömer därför att åtgärderna överlag har haft avsedd effekt. Samtidigt pekar FI på att det behövs mer detaljerad data över hushållens tillgångar och skulder för att bättre förstå riskerna kopplade till hushållen.
Utvärderingen visar också att amorteringskraven både har dämpat bolånetagares vilja att låna och minskat vissa hushålls möjligheter att låna. Det krävs högre inkomster, eget kapital och lånebetalningar för att köpa en bostad i dag än före åtgärderna. Samtidigt spelar högre bostadspriser en större roll för att förklara svårigheterna för vissa hushåll att köpa en bostad.
I april 2020 gav FI bankerna möjlighet att ge alla bolånetagare ett tillfälligt undantag från amorteringskraven i syftet att ge större ekonomiskt handlingsutrymme för bolånetagare under krisen. En ny analys pekar på att undantaget ledde till att nya bolånetagare lånade cirka 4 procent mer och köpte drygt 1 procent dyrare bostäder.