Penningtvätt: nationell riskbedömning pekar ut handeln

Bakom den nationella riskbedömningen för penningtvätt och finansiering av terrorism står 16 myndigheter, där ibland Finansinspektionen liksom Sveriges Advokatsamfund som samverkar i samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Funktionen leds i dag av Polismyndigheten.

Den nya riskbedömningen har analyserat 22 sektorer i samhället för att kartlägga och riskbedöma Sveriges utmaningar på området. De sektorer som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt är exempelvis finansiella institut, varuhandlare samt spelbolag.

I rapporten konstateras att många företag och branscher inom handeln löper risk att utnyttjas för penningtvätt och i förlängningen bidra till finansiering av kriminella nätverk.

– Bankerna har höjt sin kunskap om penningtvätt och rapporterar betydligt fler misstänkta transaktioner till polisen än tidigare. Men riskbedömningen visar att sällanköpshandeln fortsatt utnyttjas för penningtvätt. När kunskapen om penningtvätt är lägre ökar risken att handeln utnyttjas av kriminella. En del känner inte ens till att de omfattas av penningtvättslagens krav och att de till exempel är rapporteringsskyldiga, säger Linda H Staaf, chef Underrättelseenheten, Noa, i ett pressmeddelande.

Enligt riskbedömningen skulle en regelbunden rapporteringsplikt för de företag som står under länsstyrelsernas tillsyn, kunna bidra till ökad medvetenhet om penningtvätt. En annan åtgärd som föreslås är att ge länsstyrelserna rätt att besluta om sanktionsavgift för verksamheter som, trots sådan skyldighet enligt lag, inte registrerat sig i Bolagsverkets penningtvättsregister.