Att ändra eller pausa amorteringskraven är inte en träffsäker eller ändamålsenlig åtgärd för att hjälpa just de hushåll som är i mest behov av stöd på grund av ökade kostnader för mat, el, bensin och annat. Det är slutsatsen i vår utvärdering av hur amorteringskraven påverkar hushåll med lägre inkomster och små marginaler i dagens pressade ekonomiska läge och som lämnas till regeringen i dag.
De senaste månaderna har präglats av hög inflation, inte minst höga elpriser, och stigande räntor. Allt talar för att många hushåll kommer att få ekonomiska problem, särskilt de som har små marginaler i utgångsläget.
– Men att ändra reglerna kring amorteringskravet är inte ett träffsäkert medel för att ge stöd till utsatta hushåll, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier.
En viktig slutsats i rapporten är att ändrade regler för amortering inte skulle innebära ett träffsäkert stöd till de hushåll som riskerar allvarliga ekonomiska bekymmer på grund av höga elräkningar eller andra ökade utgifter. En förklaring är att de flesta hushåll med små marginaler inte äger sina bostäder och därför inte har några bolån. Av dem som äger sin bostad har dessutom många små eller inga bolån. För att hjälpa dem som får störst problem behövs i stället riktade inkomsttillskott till dessa hushåll. Sådana stöd kan bara riksdag och regering införa.
Riksbanken försöker i dagsläget hålla nere efterfrågan i ekonomin genom att höja räntan vilket innebär att hushåll får mindre pengar över till annat när räntorna är betalda. Att ta bort amorteringskravet skulle direkt motverka Riksbankens arbete eftersom dessa hushåll då skulle få mer pengar att röra sig med. De som påverkas mest av ett borttagande av amorteringskravet är hushåll med stora lån. Detta är hushåll som ofta har goda marginaler och som inte påverkas lika mycket av höga elpriser eftersom många bor i lägenheter med fjärrvärme i våra stora städer.
I dagens amorteringsregler finns en så kallad ventil för att bolånetagare ska kunna få tillfälliga undantag från amorteringskraven om det finns särskilda skäl. Det gäller bolånetagare som möter väsentligt förändrade förutsättningar som innebär att de får ekonomiska problem. Genom ventilen kan utsatta bolånetagare på ett mer träffsäkert sätt få hjälp att överbrygga sina ekonomiska problem. I rapporten tydliggör vi därför att den typen av förändrade förutsättningar kan vara oväntat höga utgifter, till exempel till följd av höga elräkningar. Detta är något som bankerna får pröva från fall till fall.
För hushåll som har bolån visar FI:s analyser att de allra flesta nya låntagare har goda marginaler för ökade räntor. Bankerna har länge räknat på att blivande låntagare måste ha pengar kvar att leva på om räntan skulle gå upp till 6–7 procent. De räntor vi hittills sett ligger klart lägre och att räntorna går upp är därför inte skäl att se över amorteringskraven.
FI framhåller samtidigt att i exceptionella ekonomiska lägen kan det finnas skäl att tillfälligt ändra amorteringskraven. Det gjorde FI vid starten av pandemin. Men dagens ekonomiska läge är väsentligt annorlunda än våren 2020. De ekonomiska prognoserna är förvisso negativa och utsikterna osäkra, men inte alls i samma grad som i början av pandemin. FI ser därför inte att ett tillfälligt generellt undantag från amorteringskraven är en väl avvägd åtgärd i dagens läge.