FI föreslår att införa riskviktsgolv för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförordningen. Förslaget innebär samtidigt att de nuvarande riskviktsgolven som idag tillämpas inom ramen för pelare 2 tas bort. De nya riskviktsgolven föreslås träda i kraft från den 30 september 2023.
Den kommersiella fastighetssektorn utgör stora risker för det finansiella systemet. Sektorn är stor, konjunkturkänslig och nära sammankopplad med det finansiella systemet. Skuldsättningen i sektorn är hög och svenska banker har stora exponeringar mot fastighetssektorn. Betalningsproblem och obestånd hos fastighetsföretagen kan därför medföra stora kreditförluster för bankerna. Det kan påverka den finansiella stabiliteten. FI bedömer därför att det finns behov av en makrotillsynsåtgärd, i form av riskviktsgolv enligt artikel 458 i tillsynsförordningen, för att hantera dessa risker.
Införandet av riskviktsgolv via artikel 458 i tillsynsförordningen innebär att de nuvarande riskviktsgolven för exponeringar säkerställda med kommersiella fastigheter inom ramen för pelare 2 samtidigt tas bort.
Nivån på riskviktsgolven föreslås till 35 procent genomsnittlig riskvikt för samtliga svenska företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och 25 procent genomsnittlig riskvikt för samtliga svenska företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter. Det är samma nivåer som de nuvarande riskviktsgolven inom pelare 2 vilket innebär att kapitalkraven i nominella termer blir relativt oförändrade av den föreslagna åtgärden. De banker som föreslås omfattas av åtgärden är de som har tillstånd att använda den interna riskklassificeringsmetoden (IRK-metoden).
Förslaget föreslås träda i kraft från den 30 september 2023.
Synpunkter på FI:s förslag kan lämnas senast den 26 april 2023 till finansinspektionen@fi.se.
Frågor om remissen besvaras av Sara Ehnlund Martinussen på tfn 08-408 984 09 eller e-post sara.ehnlundmartinussen@fi.se