Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
De nya kapitaltäckningsreglerna i det andra bankpaket genomför de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen och innebär nya sätt för bankerna att beräkna riskvägda tillgångar. På sikt medför de kommande kraven begränsningar i hur låga riskvikter bankerna kan använda när de beräknar sitt kapitalbehov. Men eftersom kraven införs stegvis kommer det att ta tid innan de får full effekt. FI analyserar löpande effekterna av de nya reglerna och kommunicerar därför redan nu hur vi ser på de befintliga riskviktsgolven inför att de nya reglerna ska börja tillämpas.
De svenska bankerna är fortfarande högt exponerade mot den svenska bostadsmarknaden. De risker som höga bostadspriser och hög belåning hos hushållen medför kvarstår i all väsentlighet. Riskerna var också skälet till att åtgärderna infördes från början. Riskviktsgolvet för bolån säkerställer att bankerna har tillräcklig motståndskraft för att kunna hantera en potentiellt svår ekonomisk nedgång utan att behöva minska sin kreditgivning. Därmed minskar även risken för spridningseffekter som kan förstärka nedgången.
Detsamma gäller den kommersiella fastighetssektorn som är stor, konjunkturkänslig och nära sammankopplad med det finansiella systemet. Skuldsättningen i sektorn är hög och svenska banker har stora exponeringar mot den. Betalningsproblem och obestånd hos fastighetsföretagen kan därför medföra stora kreditförluster för bankerna. Detta kan i sin tur påverka den finansiella stabiliteten.
De nya kapitaltäckningsreglerna i EU:s andra bankpaket kommer inte att täcka de risker som vi i dag kan se med bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag när reglerna införs. Det kommer för att hantera dessa risker även fortsatt finnas behov av makrotillsynsåtgärder i bankernas kapitalkrav i form av riskviktsgolv enligt artikel 458 i tillsynsförordningen åtminstone till och med 2027. Om inte några stora förändringar inträffar som påverkar riskbilden kommer FI därför under nästa år påbörja arbetet med att förlänga det nuvarande riskviktsgolven. En sådan förlängning förutsätter EU-kommissionens godkännande.
I augusti 2018 införde FI ett riskviktsgolv på 25 procent för svenska bolån som en del av bankernas kapitalkrav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Beslutet trädde i kraft 2018 och har därefter förlängts. Den nuvarande förlängningen gäller till och med 30 december 2025. FI införde även ett riskviktsgolv för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförordningen under 2023. Nivån på riskviktsgolven är 35 procent för svenska företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter, och 25 procent för svenska företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter. Denna åtgärd gäller till och med den 29 september 2025.