Debattartikel i Dagens Industri 17/12: Klimatredovisning snart lika skarp som finansiell

År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna.

Om omställningen till en fossilfri ekonomi ska vara möjlig kommer det att krävas mycket stora investeringar både i infrastruktur och teknologi. Den finansiella sektorn har en viktig roll att spela genom att kanalisera kapital till investeringar i företag och projekt som bidrar positivt till omställningen. Men för att det ska bli möjligt måste företagen lämna mer och bättre information till investerarna om sina klimatrisker och sitt klimatarbete. Såväl regelgivare som näringsliv behöver verka för en rättvisande och enhetlig klimatredovisning.

Både klimatförändringarna och omställningen ger upphov till nya risker som företag och samhälle har att hantera. Jag kan inte nog understryka vikten av att uppmärksamma och belysa dessa risker som är synnerligen långtgående, både sett till hur stora klimatförändringarna kan bli, och hur de negativa effekterna kan slå. Det är viktigt att både investerare och företag tar klimatriskerna på största allvar. Många verksamheter måste anpassas i grunden och investeringsbehovet för att hantera omställningen är stort.

Den finansiella marknaden kan vara en viktig del av lösningen, om den får göra det den är bra på – att fördela kapital och risker och ge incitament till nya och kreativa lösningar. Då kan kapital och investeringar kanaliseras bort från det som är skadligt för klimatet till verksamheter som kan bli långsiktigt lönsamma eftersom de är hållbara. Möjliga konkreta exempel är fossilfri ståltillverkning, bioraffinaderier och klimatneutral cementutveckling.

Men för att investerarna ska kunna sätta rätt pris på risker och möjligheter på klimatområdet måste de få tillgång till tydlig och rättvisande information om hur företagen påverkas av klimatförändringar och hur de bedriver sitt omställningsarbete. Då kan liknande verksamheter jämföras med varandra och över landsgränser. Det ska exempelvis gå att förstå hur stora investeringsbehov för klimatomställning som olika företag har, varför en produktion baserad på vindkraft är mer lönsam att investera i än ett företag som är beroende av kolkraft, och vad det innebär i kronor och ören.

För Finansinspektionen som tillsynsmyndighet är det en prioriterad fråga att få på plats en enhetlig standard för hållbarhetsredovisning så att finansieringen av klimatomställningen kan ta fart. Utmaningen är global till sin karaktär. Därför driver vi arbetet mot en lösning tillsammans med tillsynsmyndigheter runt om i världen. Det gör vi genom det globala tillsynsorganet Iosco (International Organization of Securities Commissions), där Finansinspektionen leder en arbetsgrupp inom hållbar finans. Iosco spelade en nyckelroll när den globala standarden för finansiell redovisning, IFRS (International Financial Reporting Standards), togs fram för 20 år sedan, och det finns en förväntan att Iosco även denna gång tar en ledande roll, vilket nu sker.

Två globala initiativ som tagits under hösten visar vägen framåt. För det första har de ledande organisationerna som tar fram standarder och riktlinjer för hållbarhetsredovisning, däribland SASB (Sustainability Accounting Standards Board) och GRI (Global Reporting Initiative), enats om att arbeta för en mer sammanhängande och enhetlig hållbarhetsredovisning globalt. För det andra har IFRS föreslagit att de ska ta en aktiv roll i att utveckla en global standard för hållbarhetsredovisning och att sätta upp en förvaltningsstruktur för hållbarhetsredovisning en liknande det som finns för finansiell redovisning.

Arbetet går framåt i ett mycket högt tempo och jag räknar med att de inblandade parterna kommer kunna presentera ett konkret förslag inför nästa klimattoppmöte COP26 som hålls i Glasgow nästa höst.

Näringslivet behöver dock inte vänta på den globala standarden. Ett mycket lämpligt första steg för alla företag är att redovisa klimat- och miljörelaterad information i linje med de så kallade TCFD-rekommendationerna (Task Force on Climate-related Financial Disclosures), som ger en god vägledning. och som täcker styrning, strategi, riskhantering, mål och mätetal. En nyligen publicerad rapport från TCFD visar att 1600 bolag i världen nu följer rekommendationerna i någon utsträckning. Och ett antal länder, inklusive Storbritannien och Nya Zeeland, har aviserat att man kommer införa tvingande lagstiftning för att följa TCFD.

I Sverige rapporterar i dag 19 procent av storbolagen på ett eller annat sätt enligt TCFD:s rekommendationer och 10 procent är TCFD-supporters (konsultföretaget 2050:s Transparensindex för 2020).

Jag skulle vilja uppmana det svenska näringslivet att i än högre grad satsa på TCFD – det är ett klokt sätt att förbereda den egna verksamheten för den utveckling som kommer på rapporteringsområdet och det är ett sätt att bidra till en skyndsam men ordnad omställning. Mycket talar dessutom för att TCFD kommer att utgöra utgångspunkten även för en mer detaljerad global standard för redovisning av klimatrelaterad information.

TCFD är i dag frivilligt i EU, men kommer sannolikt att blir mer bindande för större företag framöver, exempelvis till följd av den pågående översynen av redovisningsdirektivet NFRD (non-financial reporting directive). Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma (European Securities and Markets Authority), pekar varje år ut vilka områden tillsynsmyndigheterna ska prioritera. Börsföretagens klimatredovisning utgör en sådan prioritering inför nästa år, bland annat med hänvisning till kommissionens rekommendationer att följa TCFD.

Klimatfrågan kräver att vi agerar omgående. Svenska och utländska investerare står redo med stora placeringsresurser men de behöver bättre klimatrelaterad information som beslutsunderlag. Om det svenska näringslivet redan nu ökar sina ansträngningar att rapportera enligt TCFD:s rekommendationer kommer det att bana väg för finansieringen av de stora investeringar som behövs för en framgångsrik klimatomställning. Det gynnar klimatet, Sverige som helhet och företagen själva.

Erik Thedéen
Generaldirektör, Finansinspektionen
Ordförande i arbetsgruppen Sustainability Task Force, Iosco

Laddar sidan