Nya regler om hållbarhetsrapportering

Med start i mars nästa år kommer nya regler om hållbarhetsrapportering på värdepappersmarknaden att stegvis börja gälla. FI vill uppmana företag som berörs att redan nu börja förbereda sig.

(Texten uppdaterad 2021-02-19 )

Exempel på förberedelser kan vara att identifiera hållbarhetsfaktorer och se hur hållbarhetsrisker kan hanteras i företagets processer. FI uppmanar också till att följa lagstiftningsprocessen och hålla sig uppdaterad om kommande krav. FI kommer att föra en aktiv dialog med företag som berörs.

Klimatinformation i hållbarhetsrapporter

Direktivet om icke-finansiella rapporter (NFRD), som redan gäller i dag, innehåller krav på vissa företag att ta fram en hållbarhetsrapport. Den ska innehålla en redogörelse för hållbarhetsfaktorer, där miljö endast är en del (ESG-faktorer). Det handlar om miljörelaterade, sociala och personrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor.

Enligt EU-kommissionens riktlinjer för hur hållbarhetsrapporterna ska utformas, kan företag med fördel redovisa klimatrelaterad information enligt de rekommendationer som utarbetats av TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) på uppdrag av Financial Stability Board.

Två EU-förordningar i fokus

EU har senare beslutat om två förordningar med regler om hållbarhetsrapportering på värdepappersmarknaden. De två förordningarna kompletterar de krav som finns i direktivet om icke-finansiella rapporter (NFRD) på att ta fram en hållbarhetsrapport. Förordningarna kommer i sin tur att kompletteras med delegerade förordningar och svensk lagstiftning (se tidtabellen sist på denna sida).

Disclosureförordningen

Den så kallade disclosureförordningen (förordning [EU] 2019/2088) beslutades i december 2019. Den reglerar bland annat hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om ESG-faktorerna.

Taxonomiförordningen

I juni 2020 kom taxonomiförordningen (förordning [EU] 2020/852), som innehåller regler för att avgöra när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. I ett första steg omfattar taxonomin klimatförändringar. I ett andra steg utökas den till att gälla även vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, miljöförstöring och biologisk mångfald.

Taxonomiförordningen berör fler aktörer

Taxonomiförordningen gäller för samma finansmarknadsaktörer som disclosureförordningen, men även för offentliga organ och de börsnoterade bolag och andra stora företag av allmänt intresse som ska ta fram en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen.

Konkret innebär taxonomiförordningen att ett stort antal företag måste bedöma hur miljömässigt hållbar deras verksamhet är. Vilka företag av allmänt intresse som omfattas styrs av kriterier i direktivet om icke-finansiella rapporter (se artikel 19a och 29a i NFRD) och inte av den svenska årsredovisningslagen. Företag som är av allmänt intresse definieras i revisorslagen.

Start i mars nästa år

Först ut att börja tillämpas är disclosureförordningen. Datum för den första periodiska rapporteringen är den 1 januari 2022. Men redan från och med den 10 mars 2021 kommer vissa typer av finansmarknadsaktörer att vara skyldiga att lämna särskild hållbarhetsinformation på sin webbplats och i upplysningar som lämnas innan avtal ingås.

Detta krav gäller även om de delegerade förordningarna − som närmare kommer att specificera en del av den information som ska lämna och hur den ska lämnas − inte kommer att ha trätt i kraft då.

Lämpligt börja med disclosureförordningen

FI vill betona att det är viktigt att företag, finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare som omfattas av regleringen redan nu börjar förbereda sig och inleder arbetet med att införa processer för att de kommande kraven ska kunna uppfyllas.

Det är lämpligt att börja med disclosureförordningen, som har ett bredare tillämpningsområde och träder i kraft tidigare, för att därefter se på hur taxonomin påverkar verksamheten.

Hållbarhetsfaktorer ett första steg

Ett naturligt första steg i arbetet med disclosureförordningen kan vara att systematiskt identifiera hållbarhetsfaktorerna (ESG-faktorerna) i den egna verksamheten och se över hur de kan integreras i hanteringen av hållbarhetsrisker i relevanta processer. När det gäller klimataspekter är TCFD:s rekommendationer en god utgångspunkt, eftersom de redan är integrerade i direktivet om icke-finansiella rapporter (NFRD) genom riktlinjer från EU-kommissionen.

När det gäller taxonomiförordningen är det visserligen lite mer än ett år kvar innan det börjar tillämpas. Men det är viktigt att aktiviteter som planeras inför våren 2021 tar höjd för de nya krav som följer av förordningen.

FI:s arbete

FI:s arbete kommer inledningsvis att fokusera på implementerings- och genomförandefrågor. Myndigheten har, främst via olika branschorganisationer, inlett en dialog med dem som berörs av de nya reglerna. Dialogen kommer att fortsätta med olika informationsinsatser inför att nya krav införs stegvis.

Tidtabell

Nedan följer några viktiga datum i urval, som främst avser lagstiftningsarbetet inom EU (läget den 7 december 2020, det kan ske förändringar):

19 november 2020: Regeringen lämnade en lagrådsremiss till lagrådet med förslag till kompletterande lagstiftning till disclosureförordningen.

18 december 2020: EU-kommissionens samråd om taxonomin avslutas.

30 december 2020: Europeiska marknads- och värdepappersmyndigheten (Esma) ska enligt regelverket slutföra arbetet med en rapport med utkast till delegerade förordningar till disclosureförordningen som ska lämnas till unionslagstiftaren.

Våren 2021: EU-kommissionen planerar att publicera ett förslag till revidering av direktivet om icke-finansiella rapporter, NFRD.

Våren 2021: Eventuellt publikt samråd från EU-kommissionen inför arbetet med de delegerade förordningarna till taxonomiförordningen.

Februari 2021: Esma, Eiopa och EBA avser att besvara EU-kommissionens begäran om information inför arbetet med delegerade akter för taxonomiförordningen.

10 mars 2021: Disclosureförordningen börjar tillämpas när det gäller krav på redovisning av hållbarhetsfaktorer (ESG).

1 juni 2021: Esma, Eiopa och EBA ska lämna förslag till tekniska standarder om taxonomiförordningens miljökriterier för klimatförändringar.

Juni 2021: EU-kommissionen avser att publicera en delegerad förordning eller direktiv med regler om hur taxonomiförordningen ska tillämpas inom ramen för direktivet om icke-finansiella rapporter, NFRD.

1 januari 2022: Disclosureförordningen börjar tillämpas när det gäller redovisning av hållbarhetsfaktorer (ESG) i regelbundna rapporter. 

1 januari 2022: Taxonomiförordningens miljökriterier börjar tillämpas för klimatförändringar, samtidigt som motsvarande krav i disclosureförordningen.

1 juni 2022: Esma, Eiopa och EBA ska lämna förslag till tekniska standarder om taxonomiförordningens miljökriterier för vatten, marina resurser, biologisk mångfald, omställning till cirkulär ekonomi m.m.

1 januari 2023: Taxonomiförordningens miljökriterier börjar tillämpas för vatten, marina resurser, biologisk mångfald, omställning till cirkulär ekonomi m.m. samtidigt som motsvarande krav i disclosureförordningen.

Syftet med den nya regleringen är att den ska leda till en mer sammanhållen utformning av hållbarhetsrelaterad informationsgivning på värdepappersmarknaden.

Laddar sidan