Försäkringsbolag brister i sin hantering av klimatrisker i Orsa-rapporter

Försäkringsföretagens risk- och solvensbedömningar (Orsa) är centrala rapporter där de analyserar sina risker och hur mycket kapital de behöver på kort och lång sikt utifrån sin specifika riskprofil, risktolerans och affärsstrategi.

Nya krav på klimat och hållbarhet

Sedan EU:s förordning Solvens 2 ändrades i augusti 2022 ska företagen också identifiera och bedöma hållbarhetsrisker, däribland klimatrisker, och ta hänsyn till dem i bedömningen av sitt totala solvenskrav i Orsa-rapporten.

En ytterligare utgångspunkt för FI:s granskning har varit vad Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens (Eiopa) förväntar sig att nationella tillsynsmyndigheter riktar in sin tillsyn på när det gäller hur företagen hanterar klimatrelaterade risker i Orsa-rapporterna, något som Eiopa presenterade i ett yttrande i april 2021.

Blandat resultat

Resultatet av FI:s analys är mycket blandat. Det visar att många skadeförsäkringsföretag ännu inte tagit till sig de nya reglerna.

− Vissa nämner inte klimatet alls i sina rapporter. Men även om ett företag inte är exponerat i väsentlig grad mot klimatrisker ska det, enligt Eiopas yttrande, motivera detta i en väsentlighetsbedömning. Den saknas ofta, konstaterar Benjamin Khadimi som arbetar på FI:s avdelning Risktillsyn försäkring.

Men även hos företag som bedömt att de är väsentligen exponerade, och därför genomför så kallade scenarioanalyser, saknas ibland en väsentlighetsbedömning.

− Det är inget skäl att hoppa över den. Snarare är en redogörelse av väsentlighetsbedömningen, inklusive en sammanställning av väsentlig exponering, ett utmärkt redskap för att förstå utfallet av scenarioanalysen, förklarar Benjamin Khademi.

Få gör långsiktiga scenarioanalyser

De företag i FI:s granskning som genomfört scenarioanalyser fokuserar främst på kortsiktiga katastrofscenarier. Men enligt Eiopas yttrande är det i stället långsiktiga scenarier som företagen behöver göra.

Bland de få som ändå analyserar långsiktiga scenarier finns stora skillnader i hur de mäter utfallet. I något fall redovisas det utifrån mätetal som inte är informativa för att förstå hur affärsmodellen faktiskt påverkas. I något fall var scenarioanalysen endast kvalitativ.

− Varken att bara göra en kortsiktig analys eller en rent kvalitativ långsiktig analys lever upp till Eiopas förväntningar, framhåller Benjamin Khademi.

Bör se till mer än fysiska risker

FI har i analysen fokuserat på fysiska risker. Vi kan dock notera att de flesta skadeförsäkringsföretag vi granskat uttrycker sig mycket kortfattat om omställningsrisker, om de över huvud taget berörs.

− De flesta kan därmed inte sägas leva upp till Eiopas förväntan på att Orsa-rapporten bör innehålla en sammanställning av all väsentlig exponering mot klimatrisker, alternativt en förklaring till varför klimatrisker inte är väsentliga för företaget, säger Benjamin Khadami.

Metoden måste redovisas

Slutligen är det vanligt att rapporterna saknar en redogörelse för underliggande antaganden och metodik.

− Det blir svårt för FI att bedöma resultaten av analyserna om den saknas. Att företagen ska kunna redovisa de metoder som det har använt i bedömningen följer redan av försäkringsrörelselagen, säger Benjamin Khademi.

Flera av företagen har angett att de arbetar med sin metod för att hantera klimatrelaterade risker i Orsa-rapporten. FI kommer att följa upp företagens fortsatta arbete under 2023.