En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaFortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Mot bakgrund av stigande styrränta fortsatte de rörliga bolåneräntorna att stiga under andra kvartalet 2023. Samtidigt fortsatte även bankernas finansieringskostnader att öka. Eftersom finansieringskostnaden ökade mer än utlåningsräntorna så sjönk bruttomarginalen på bolån. Samtidigt ser vi att bankernas inlåningsräntor har stigit långsammare än deras utlåningsräntor och styrräntan, vilket också fångas i den alternativa beräkningen av bruttomarginalen som publiceras i dag.
Finansinspektionen (FI) har tidigare lyft att det är viktigt att konsumenter ser över sina bolånevillkor och förhandlar med olika banker för att sänka sina bolånekostnader. Det skulle sannolikt leda till att de genomsnittliga bolåneräntorna pressades. Givet det förändrade ränteläget är det nu också viktigt att fundera över sin inlåningsränta och jämföra villkor mellan olika banker.
Om FI:s modell och skillnader mellan bruttomarginal på rörliga bolån och bankernas räntenetto
FI publicerar bruttomarginalen på rörliga bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan. Bruttomarginalen beräknas utifrån en förenklad modell som jämför utlåningsräntor med rådande marknadsräntor. Den beräknade bruttomarginalen kan därför av flera skäl utvecklas på ett annat sätt än bankernas räntenetto.
En skillnad är att bankernas räntenetto påverkas positivt av de relativt låga inlåningsräntorna vilka inte fångas i modellen. En annan skillnad är att bankernas räntenetto beräknas som skillnaden mellan bankernas totala räntekostnader för sin finansiering och deras totala ränteintäkter från utlåningen. Bolån är en stor del av utlåningen och därmed av räntenettot, men även lån till företag, annan utlåning och exempelvis placeringar hos centralbanker påverkar bankernas totala räntenetto. Det går därför inte att likställa räntenettot med vad en bank tjänar på sina bolån.
En viktig faktor i den modell som vi använder för att beräkna bruttomarginalen är att finansieringskostnaden baseras på priset på säkerställda obligationer och på referensräntan Stibor. Det senaste året har Stibor ökat mer än inlåningsräntorna. Därmed fångar inte vår modell bankernas relativt sett lägre kostnad för inlåning.
FI visar därför även en alternativ beräkning av bruttomarginalen. Den är beräknad genom att använda hushållens inlåningsränta i stället för Stibor för den andel av bolånen som vi antar finansieras genom inlåning. De två måtten har historiskt följt varandra. Men det är en tydlig skillnad under de senaste åren. Bruttomarginalen baserad på inlåningsräntan har legat kvar på ungefär samma nivå, medan marginalen baserad på Stibor har minskat markant.
FI har fått i uppdrag av regeringen att hitta vägar för att stärka konsumenternas ställning på bank- och bolånemarknaden. Som en del i detta arbete ser vi över metoden för vår beräkning av bruttomarginalen. En första avrapportering till regeringen ska ske i oktober 2023.
