Finansinspektionen har beslutat att införa riskviktsgolv för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförordningen. Samtidigt tas de nuvarande riskviktsgolven som i dag tillämpas inom ramen för pelare 2 bort. De nya riskviktsgolven träder i kraft den 30 september 2023.
Den kommersiella fastighetssektorn utgör en risk för det finansiella systemet. Sektorn är stor, konjunkturkänslig och nära sammankopplad med det finansiella systemet. Skuldsättningen i sektorn är hög och svenska banker har stora exponeringar mot fastighetssektorn. Betalningsproblem och obestånd hos fastighetsföretagen kan därför medföra stora kreditförluster för bankerna. Detta kan påverka den finansiella stabiliteten. FI bedömer därför att det finns behov av en makrotillsynsåtgärd i form av riskviktsgolv enligt artikel 458 i tillsynsförordningen, för att hantera dessa risker.
Införandet av riskviktsgolv via artikel 458 i tillsynsförordningen innebär att de nuvarande riskviktsgolven för exponeringar säkerställda med kommersiella fastigheter inom ramen för pelare 2 samtidigt tas bort.
Nivån på riskviktsgolven är 35 procent genomsnittlig riskvikt för samtliga svenska företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter, och 25 procent genomsnittlig riskvikt för samtliga svenska företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter. Det är samma nivåer som de nuvarande riskviktsgolven inom pelare 2 vilket innebär att kapitalkraven i nominella termer blir relativt oförändrade av åtgärden. De banker som omfattas av åtgärden är de som har tillstånd att använda den interna riskklassificeringsmetoden (IRK-metoden).
Ändringen träder i kraft den 30 september 2023.