En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaVar aktiv för att få bättre villkor på bolån och sparande
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
De rörliga bolåneräntorna fortsatte att öka under det tredje kvartalet 2023. Bankernas finansieringskostnader ökade i motsvarande omfattning. Därmed blev effekten på bruttomarginalen liten. Samtidigt ser vi att bankernas inlåningsräntor har stigit långsammare än deras utlåningsräntor och styrräntan. Det fångas i den alternativa beräkningen av bruttomarginalen som FI publicerar.
– Vi fortsätter att uppmana konsumenter att se över sina bolånevillkor och att förhandla med olika banker för att sänka sina bolånekostnader. På samma sätt uppmanar vi fler att se över villkoren och räntorna på sina sparade pengar. Med fler aktiva konsumenter skulle sannolikt de genomsnittliga bolåneräntorna pressas och inlåningsräntorna öka, säger Magnus Karlsson, avdelningschef på Finansinspektionen.
Om FI:s modell och skillnader mellan bruttomarginal på rörliga bolån och bankernas räntenetto
FI publicerar bruttomarginalen på rörliga bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan. Bruttomarginalen beräknas utifrån en förenklad modell som jämför utlåningsräntor med rådande marknadsräntor. Den beräknade bruttomarginalen kan därför av flera skäl utvecklas på ett annat sätt än bankernas räntenetto.
Bankernas räntenetto påverkas positivt av de relativt låga inlåningsräntorna vilka inte fångas i modellen. En annan skillnad är att bankernas räntenetto beräknas som skillnaden mellan bankernas totala räntekostnader för sin finansiering och deras totala ränteintäkter från utlåningen. Bolån är en stor del av utlåningen och därmed av räntenettot, men även lån till företag, annan utlåning och exempelvis placeringar hos centralbanker påverkar bankernas totala räntenetto. Räntenettot kan därför inte likställas med vad en bank tjänar på sina bolån.
I modellen beräknas finansieringskostnaden baseras på priset på säkerställda obligationer och på referensräntan Stibor. Under det senaste året har Stibor ökat mer än inlåningsräntorna. Därmed fångar inte vår modell bankernas relativt sett lägre kostnad för inlåning.
FI visar därför även en alternativ beräkning av bruttomarginalen. I den alternativa beräkningen använder vi hushållens inlåningsränta i stället för Stibor för den andel av bolånen som vi antar finansieras genom inlåning. De två måtten har historiskt följt varandra. Men det är en tydlig skillnad under de senaste åren. Bruttomarginalen baserad på inlåningsräntan har legat kvar på ungefär samma nivå, medan marginalen baserad på Stibor har minskat markant.
Vi har fått i uppdrag av regeringen att hitta vägar för att stärka konsumenternas ställning på bank- och bolånemarknaden. Som en del i detta arbete ser vi över metoden för vår beräkning av bruttomarginalen. En första avrapportering till regeringen gjordes i oktober 2023. Senast i maj 2024 återkommer vi med slutredovisning av uppdraget.
