En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaViktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det första kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,56 procentenheter, jämfört med 0,81 procentenheter vid slutet av sista kvartalet 2022. Samtidigt är inlåningsräntorna låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Efter att ha mer än fördubblats under 2022 fortsatte de rörliga bolåneräntorna att stiga i början av 2023. Samtidigt fortsatte även bankernas finansieringskostnader att öka. Då finansieringskostnaden ökade mer än utlåningsräntorna så sjönk bruttomarginalen på bolån. Samtidigt steg bankernas inlåningsräntor långsammare än den beräknade finansieringskostnaden.
– Enligt vår förenklade modell sjunker bankernas bruttomarginal på bolån. Samtidigt ser vi att bankerna tjänar mycket pengar. Det gör de dels på bolån, dels på sin inlåning. För konsumenten finns det utrymme att förhandla om både bolån och se till att man får en bra sparränta, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, FI.
FI har tidigare lyft att det är viktigt att konsumenter ser över sina bolånevillkor och förhandlar med olika banker för att sänka sina bolånekostnader. Om fler bolånetagare bytte bank skulle det sannolikt leda till att de genomsnittliga bolåneräntorna pressades. Det är nu också viktigt att fundera över sin inlåningsränta och jämföra villkor mellan olika banker.
Om FI:s modell och skillnader mellan bruttomarginal på rörliga bolån och bankernas räntenetto
FI publicerar bruttomarginalen på rörliga bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan. Bruttomarginalen beräknas utifrån en förenklad modell. Den beräknade bruttomarginalen kan därför av flera skäl utvecklas på ett annat sätt än bankernas räntenetto.
En viktig faktor i den modell som vi använder för att beräkna bruttomarginalen är att finansieringskostnaden baseras på priset på säkerställda obligationer och på referensräntan Stibor. Under perioder av snabba räntehöjningar, som det senaste året, har Stibor ökat mer än inlåningsräntorna. Därmed fångar inte vår modell bankernas relativt sett lägre kostnad för inlåning. De relativt låga inlåningsräntorna påverkar dock bankernas räntenetto positivt.
En annan skillnad är att bankernas räntenetto beräknas som skillnaden mellan bankernas totala räntekostnader för sin finansiering och deras totala ränteintäkter från utlåningen. Bolån är en stor del av utlåningen och därmed av räntenettot, men även lån till företag, annan utlåning och exempelvis placeringar hos centralbanker påverkar bankernas totala räntenetto. Det går därför inte att likställa räntenettot med vad en bank tjänar på sina bolån.
Vid denna publicering visar FI även en alternativ beräkning av bruttomarginalen. Den är beräknad genom att använda hushållens inlåningsränta i stället för Stibor för den andel av bolånen som finansieras genom inlåning. De två måtten har historiskt följt varandra. Men det är en tydlig skillnad under de senaste perioderna. Bruttomarginalen baserad på inlåningsräntan har legat kvar på ungefär samma nivå, medan marginalen baserad på Stibor har minskat.
FI har fått i uppdrag av regeringen att hitta vägar för att stärka konsumenternas ställning på bank- och bolånemarknaden. Som en del i detta arbete ser vi över metoden för vår beräkning av bruttomarginalen. En första avrapportering till regeringen ska ske i oktober 2023.
