Den kriminella ekonomin göder den organiserade brottsligheten och medför stora utmaningar för samhället. Såväl företag som myndigheter behöver därför göra mer för att vända utvecklingen. Det samarbete som finns idag mellan såväl myndigheter som företag behöver utvecklas och fördjupas. Det behöver också finnas ändamålsenliga verktyg för att möta de gränsöverskridande risker som penningtvätten innebär. Det gäller inte minst kontantintensiva verksamheter. Det var några av de budskap som FI:s generaldirektör Daniel Barr framförde när han i dag medverkade i en paneldiskussion på Penningtvättsdagarna 2024.
Finansmarknaden är inte undantagen den utveckling vi ser i resten av samhället, med växande brottslighet och kriminalitet. I takt med att kriminella aktörer hittar nya sätt att begå brott och tvätta pengar behöver banker, andra finansiella företag och myndigheter hela tiden utveckla sitt förebyggande arbete. Arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism har därför i flera år varit ett av myndighetens högst prioriterade områden. Så är fallet även i år.
Verksamheter som hanterar mycket kontanter löper särskilt stor risk att utnyttjas för penningtvätt, vilket ställer högre krav på dessa företags beredskap och åtgärder.
– Företagens åtgärder för att motverka penningtvätt ska spegla penningtvättsriskerna som finns i deras verksamhet. I kontantintensiva företag är de här riskerna särskilt höga och vi har sett att företagen behöver göra allt de kan för att förhindra att de utnyttjas av kriminella., säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.
Företagen måste bland annat säkerställa att alla delar av verksamheten har tillräckliga kunskaper om hur penningtvättsrisker ska motverkas, och att förebyggande åtgärder skalas upp när riskerna ökar eller deras verksamhet växer. Det här är områden FI granskar särskilt i tillsynen i år.
För att förhindra penningtvätt behöver även myndigheternas arbete bli mer träffsäkert och effektivt. FI begärde nyligen fler och bättre verktyg från regeringen för att inhämta bakgrundsinformation i våra kontroller. Detta är nödvändigt för att kunna stänga ute kriminella aktörer från att bedriva finansiella företag.
– Finansmarknaden ska inte utnyttjas av kriminella för deras brottsliga syften. Vi vill kunna hämta information från misstanke- och belastningsregistren när vi prövar om personer som ska leda eller verka i ett finansiellt företag är lämpliga, säger Daniel Barr.
Tidigare i år presenterade regeringen ett lagförslag för att skärpa kraven på valutaväxlare och penningöverförare som kan ge FI nya möjligheter att bedriva tillsyn av verksamheter med förhöjd risk för penningtvätt.
FI ser också ett behov av ett utökat och fördjupat samarbetet mellan ansvariga myndigheter. Det handlar till exempel om fortsatt utveckling av samordningsfunktionen mot penningtvätt, som ansvarar för att ta fram den nationella riskbedömningen och vägledning för både myndigheter och företag i penningtvättsfrågor.
När den nya EU-myndigheten för central tillsyn av penningtvättsreglerna, Amla, kommer på plats under 2025 innebär det också en gradvis förstärkning av penningtvättsarbetet inom EU. Penningtvätt genomförs ofta i internationella upplägg, inte minst av den organiserade brottsligheten. Genom Amla får FI och våra motsvarigheter i andra länder bättre förutsättningar att bedriva gränsöverskridande tillsyn och motverka storskalig penningtvätt.