Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Bankernas kostnad för att finansiera bolån var oförändrad under det fjärde kvartalet. Under kvartalet steg de rörliga bolåneräntorna något. Därmed ökade bruttomarginalen på bolån. Samtidigt ser vi att bankernas inlåningsräntor har stigit långsammare än deras utlåningsräntor och styrräntan, vilket också fångas i den alternativa beräkningen av bruttomarginalen som FI publicerar.
– I ett tufft ekonomiskt läge är det särskilt viktigt att som kund jämföra sina lån, sparprodukter och försäkringar. Genom att jämföra, förhandla och välja det fördelaktigaste alternativet finns pengar att spara för hushållen. Dessutom skulle mer aktiva kunder sannolikt leda till att de genomsnittliga bolåneräntorna pressades och konkurrensen på bankmarknaden i stort förbättras, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
FI publicerar bruttomarginalen på rörliga bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan. Bruttomarginalen beräknas utifrån en förenklad modell som jämför utlåningsräntor med rådande marknadsräntor. Den beräknade bruttomarginalen kan därför av flera skäl utvecklas på ett annat sätt än bankernas räntenetto.
En skillnad är att bankernas räntenetto påverkas positivt av de relativt låga inlåningsräntorna vilka inte fångas i modellen. En annan skillnad är att bankernas räntenetto beräknas som skillnaden mellan bankernas totala räntekostnader för sin finansiering och deras totala ränteintäkter från utlåningen. Bolån är en stor del av utlåningen och därmed av räntenettot, men även lån till företag, annan utlåning och exempelvis placeringar hos centralbanker påverkar bankernas totala räntenetto. Det går därför inte att likställa räntenettot med vad en bank tjänar på sina bolån.
En viktig faktor i den modell som vi använder för att beräkna bruttomarginalen är att finansieringskostnaden baseras på priset på säkerställda obligationer och på referensräntan Stibor. Det senaste året har Stibor ökat mer än inlåningsräntorna. Därmed fångar inte vår modell bankernas relativt sett lägre kostnad för inlåning.
FI visar därför även en alternativ beräkning av bruttomarginalen. Den är beräknad genom att använda hushållens inlåningsränta i stället för Stibor för den andel av bolånen som vi antar finansieras genom inlåning. De två måtten har historiskt följt varandra. Men det är en tydlig skillnad under de senaste åren. Bruttomarginalen baserad på inlåningsräntan har legat kvar på ungefär samma nivå, medan marginalen baserad på Stibor har minskat markant.
FI har fått i uppdrag av regeringen att hitta vägar för att stärka konsumenternas ställning på bank- och bolånemarknaden. Som en del i detta arbete ser vi över metoden för vår beräkning av bruttomarginalen. Uppdraget kommer att slutredovisas i maj 2024.