En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaJämför och förhandla dina räntor på bolån och sparande
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
Bankernas kostnad för att finansiera bolån minskade under årets första kvartal. Under kvartalet sjönk också de rörliga bolåneräntorna. Sammantaget innebar det att bruttomarginalen på bolån sjönk något. Samtidigt ser vi att bankernas inlåningsräntor har stigit långsammare än deras utlåningsräntor och styrräntan, vilket också fångas i den alternativa beräkningen av bruttomarginalen som Finansinspektionen (FI) publicerar.
- Den som förhandlar sina räntor på bolån kan spara pengar. Om fler bankkunder är aktiva och beredda att rösta med fötterna skulle det sannolikt leda till att genomsnittsräntan för bolånen pressades nedåt, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
Det är också viktigt att se över sitt banksparande då räntevillkoren kan skilja sig olika mycket från bank till bank.
FI arbetar just nu med att ta fram fler förslag för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden. Uppdraget kommer att redovisas senare i maj 2024.
Om FI:s modell och skillnader mellan bruttomarginal på rörliga bolån och bankernas räntenetto
FI publicerar bruttomarginalen på rörliga bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan. Bruttomarginalen beräknas utifrån en förenklad modell som jämför utlåningsräntor med rådande marknadsräntor. Den beräknade bruttomarginalen kan därför av flera skäl utvecklas på ett annat sätt än bankernas räntenetto.
En skillnad är att bankernas räntenetto påverkas positivt av de relativt låga inlåningsräntorna vilka inte fångas i modellen. En annan skillnad är att bankernas räntenetto beräknas som skillnaden mellan bankernas totala räntekostnader för sin finansiering och deras totala ränteintäkter från utlåningen. Bolån är en stor del av utlåningen och därmed av räntenettot, men även lån till företag, annan utlåning och exempelvis placeringar hos centralbanker påverkar bankernas totala räntenetto. Det går därför inte att likställa räntenettot med vad en bank tjänar på sina bolån.
En viktig faktor i den modell som vi använder för att beräkna bruttomarginalen är att finansieringskostnaden baseras på priset på säkerställda obligationer och på referensräntan Stibor. Det senaste året har Stibor ökat mer än inlåningsräntorna. Därmed fångar inte vår modell bankernas relativt sett lägre kostnad för inlåning.
FI visar därför även en alternativ beräkning av bruttomarginalen. Den är beräknad genom att använda hushållens inlåningsränta i stället för Stibor för den andel av bolånen som vi antar finansieras genom inlåning. De två måtten har historiskt följt varandra. Men det är en tydlig skillnad under de senaste åren. Bruttomarginalen baserad på inlåningsräntan har legat kvar på ungefär samma nivå, medan marginalen baserad på Stibor har minskat markant.
FI har fått i uppdrag av regeringen att hitta vägar för att stärka konsumenternas ställning på bank- och bolånemarknaden. Som en del i detta arbete ser vi också över metoden för vår beräkning av bruttomarginalen.
