En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaDen svenska bolånemarknaden 2022
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
FI har i uppdrag att bidra till ett stabilt finansiellt system, med väl fungerande marknader och ett högt konsumentskydd, och att motverka finansiella obalanser. Lån kan innebära risker för enskilda hushåll, banker, den finansiella stabiliteten och den makroekonomiska utvecklingen. Vi följer därför löpande utvecklingen av hushållens lån, och här är rapporten Den svenska bolånemarknaden ett viktigt underlag. Under de senaste två decennierna har de svenska hushållen lånat mer och mer för varje år. Lånen har ökat snabbare än de disponibla inkomsterna, drivna av bland annat låga räntor och stigande bostadspriser. Skuldutvecklingen dämpades efter de två amorteringskraven som infördes 2016 och 2018, men tog sedan ny fart under coronapandemin.
Jämfört med förra årets kartläggning har det genomsnittliga marknadsvärdet på den bostad nya bolånetagare köpte ökat med 18 procent. Den genomsnittliga skuldkvoten steg under 2021. Andelen nya bolånetagare med en skuldkvot på över 450 procent av inkomsten före skatt ökade till drygt 14 procent förra året. Det innebär att det var ungefär samma andel som innan FI införde det skärpta amorteringskravet 2018. Den genomsnittliga belåningsgraden, som hade ökat mellan 2017 och 2020, minskade dock 2021. Detta speglar att bostadspriserna växte mycket snabbt.
De flesta nya bolånetagare tillräckliga marginaler för att klara att betala på sina lån i en sämre ekonomisk situation. Men eftersom fler nya låntagare har tagit större bolån i förhållande till sin inkomst, är de känsligare för högre räntenivåer än tidigare. Samtidigt har fler låntagare än tidigare en majoritet av sina bolån bundna på mer än ett år. Det motverkar den ökade räntekänsligheten på kort sikt. Med 7 pro-cents ränta skulle 11 procent av de nya bolånetagarna få underskott, jämfört med 8 procent 2020. En bidragande faktor är att bankerna har sänkt kraven i kreditprövningen genom att använda en lägre kalkylränta. Högst var andelen med underskott bland de som har en skuldkvot på över 450 procent. En dryg tredjedel av dessa får underskott vid 7 procents ränta.
