Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
FI har gjort en analys som beskriver hur hushållens konsumtionskänslighet vid ekonomiska störningar påverkas av skulder och amorteringskrav. Med utgångspunkt i nationalekonomisk forskning beskriver vi hur hushållens konsumtion påverkas av räntehöjningar, inkomstbortfall, bostadsprisfall och förändrade förväntningar. I en kris kan flera sådana störningar samverka med varandra. Beroende på krisens natur innebär det att den sammantagna störning som hushållen drabbas av kan förstärkas eller försvagas.
Att skulder gör hushålls konsumtion känslig för ekonomiska störningar innebär inte nödvändigtvis att åtgärder som minskar skulderna ger alla hushåll ökad motståndskraft. Amorteringskrav påverkar enskilda hushåll på olika sätt, både positivt och negativt, beroende på deras situation och hur de anpassar sitt beteende. För att bedöma den samlade effekten på motståndskraften är det viktigt att även se till hushållens likvida tillgångar eftersom de är en viktig buffert för att hantera försämrade ekonomiska förutsättningar.
Analysen pekar på att hushållens motståndskraft beror på förhållanden som i hög grad kan skilja sig åt mellan olika hushåll. Mikrodata om hushållens skulder, tillgångar och konsumtion är därför viktiga underlag för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder och deras motståndskraft. Det är även värdefullt att mäta hushållens förväntningar på bolåneräntor och bostadspriser.