Det finns olika typer av långivare. De erbjuder olika typer av lån och har olika hög risktolerans. Risktoleransen syns i deras affärsmodell, som bland annat består av hur de gör sina kreditprövningar. Det finns även olika typer av låntagare. Vissa efterfrågar små lån och andra efterfrågar stora lån. Både långivarens kreditprövning och låntagarens återbetalningsförmåga är ofta bättre vid stora lån. De små lånen står för en hög andel av tidiga betalningsproblem – påminnelser och inkassokrav. Men små lån kan låntagaren ofta betala tillbaka innan de blir en skuld hos Kronofogden.
Eftersom det finns olika långivare och låntagare så är varje lån resultatet av en matchning. De låntagare som har bäst betalningsförmåga får vanligtvis låna av långivare med låg risktolerans och då har lånen typiskt låg ränta. De som har sämre återbetalningsförmåga får oftare låna av långivare med högre risktolerans, och får då betala högre ränta. Låntagare med allra sämst återbetalningsförmåga får i de allra flesta fall bara låna av de långivare som har högst risktolerans.
torbanker och objektfinansieringsbolag gör oftare mer omfattande kreditprövningar än nischbanker och konsumentkreditinstitut. Därför är det en relativt låg andel låntagare från storbanker och objektsfinansieringsbolag som får skuld hos Kronofogden − andelen är 0,1–0,2 procent. Däremot får 0,4 procent av de som lånar av en nischbank och hela 2,3 procent av de som lånar av konsumentkreditinstitut skulder hos Kronofogden varje år. Det kan delvis förklaras av kreditprövningen och av andra skillnader i risktolerans som våra data inte kan fånga. Men det framgår av vår analys att konsumentkreditinstituten ger lån till kunder med lägst betalningsförmåga. Det syns i både ränta och andelen som får skuld hos Kronofogden.