En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaStabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
En mer dämpad återhämtning kan dessutom förstärka sårbarheter i form av svaga ekonomier, statsfinanser och banksystem i Europa, och i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten. Sveriges ekonomiska situation är mer gynnsam, men samtidigt är den svenska ekonomin och det finansiella systemet nära sammankopplat med övriga Europa.
De svenska storbankerna gick in i krisen med god lönsamhet och tillfredsställande kapitalbuffertar. Efterfrågan på krediter har hittills varit relativt låg jämfört med i andra länder och bankernas reserveringar för kreditförluster har inte ökat nämnvärt. Effekterna på bankernas kapitaltäckning har därför varit begränsade. FI bedömer att bankerna har tillräckligt med motståndskraft för att kunna stödja ekonomin med krediter även om lånebehoven ökar eller om det uppstår betydande förluster. Samtidigt innebär den ökande smittspridningen att utsikterna är fortsatt osäkra. Utdelningar till aktieägare bör därför bli aktuella först om återhämtningen håller i sig och inte påverkas kraftigt av den ökande smittspridningen. Det är även viktigt att bankerna kan upprätthålla kreditutbudet och uppvisa en fortsatt sund kreditkvalitet. Bankernas exponeringar mot kommersiella fastigheter utgör fortsatt en sårbarhet, och de kapitalpåslag som FI tidigare har beslutat om är viktiga.
De vidtagna stödåtgärderna har varit nödvändiga, men de kan leda till ökade stabilitetsrisker i form av ett ökat risktagande och högre skulder. Det gäller finansiella aktörer, men även hushåll och icke-finansiella företag där låga räntor uppmuntrar till att låna mer. Bostadspriserna och hushållens skulder växer återigen betydligt snabbare än inkomsterna. Även bland icke-finansiella företag fortsätter skulderna att öka. I möjligaste mån behöver de fortsatta stödåtgärderna anpassas för att inte bidra till att bygga upp alltför stora sårbarheter inför framtiden.
