Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.
Centralbanker har nu börjat strama åt penningpolitiken för att dämpa den höga inflationen och tilltagande inflationsförväntningar. Räntor har stigit under 2022 och förväntas fortsätta att stiga. Rysslands invasion av Ukraina och åtföljande sanktioner driver på inflationen ytterligare och bromsar den ekonomiska återhämtningen efter pandemin.
På kort sikt innebär övergången till ett högre ränteläge en förhöjd osäkerhet och ökade risker. En lång period av mycket låga räntor har medfört ett högt risktagande vilket bland annat syns i en snabb skuldtillväxt och höga priser på bostäder, fastigheter och finansiella tillgångar. Men stigande räntor som leder till ett mer normaliserat ränteläge kan också bidra till att minska risktagandet bland hushåll, företag och i det finansiella systemet på längre sikt.
Den svenska företagsobligationsmarknaden har visat sig fungera dåligt under perioder med förhöjd osäkerhet och finansiell turbulens. Under våren 2022 har omsättningen på andrahandsmarknaden åter minskat och emissionsvolymerna har också fallit. Under slutet av 2021 och inledningen av 2022 har dessutom marknadslikviditeten på marknaderna för statsobligationer och säkerställda obligationer försämrats.
Bankernas kreditförluster har sjunkit till de nivåer som rådde före pandemin, Sedan tidigare finns det stora risker i bankernas utlåningsportföljer, till exempel kopplat till kommersiella fastigheter. Bankerna behöver därför fortsatt hålla betydande kapital- och likviditetsbuffertar som kan användas vid ett försämrat ekonomiskt läge.
Sammantaget har de finansiella stabilitetsriskerna ökat. Det visar vikten av motståndskraft hos hushåll, företag och i det finansiella systemet. FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till en neutral nivå på 2 procent i juni, för att ytterligare stärka bankernas kapitalbuffertar. Vi fortsätter också arbetet med att förbättra företagsobligations- och fondmarknadernas funktionssätt för att minska risker och sårbarheter vid stressade marknadsförhållanden. Dessutom har FI fått en mer aktiv roll för att stärka motståndskraften mot cyberangrepp i den finansiella sektorn.