Skärpta krav på kreditprövningar för olika former av lån till konsumenter kan minska risken för skuldfällor. Det skriver Finansinspektionen i ett remissvar på utredningen om hur EU:s nya konsumentkreditdirektiv kan genomföras i svensk lag.
FI har i flera år pekat på de risker som är förknippade med en marknad där många konsumenter väljer att köpa nu och betala senare, där lån marknadsförs som ett bekymmersfritt sätt att handla på och där det förekommer att företag beviljar lån till konsumenter som inte kan betala tillbaka. Därför är det mycket välkommet att EU:s nya konsumentkreditdirektiv införs i svensk lag. Finansinspektionen (FI) tillstyrker merparten av utredningens förslag till genomförande av de nya reglerna.
– Utredningen föreslår bland annat att fler typer av lån och krediter, som fakturaköp, kommer att omfattas av krav på kreditprövningar. Förslaget ställer också tydliga krav på den information långivare ska inhämta i sina kreditprövningar, innan de beviljar ett lån. Det är välbehövliga skärpningar som kommer att stärka konsumentskyddet och minska risken för att konsumenter hamnar i skuldfällor, säger Anders Dölling, chef för konsumentkreditenheten på FI.
FI ser särskilt positivt på att kravet på kreditprövningar kommer att omfatta fakturor i e-handeln som erbjuds av tredje part, så kallade köp nu, betala senare-lösningar. Sådana lösningar är en form av lån som kan leda till betalningsproblem och vara ett första steg på vägen till överskuldsättning. FI ser dock att förslaget till regler i delen som rör vilka fakturor som ska omfattas behöver förtydligas, för att underlätta tillämpning av reglerna.
FI påpekar att förslaget behöver förtydligas i definitionen av hur begreppet kreditförmedlare ska tillämpas. Utredningens förslag riskerar att leda till rättsosäkerhet och öppna för alternativa tolkningar av reglerna, vilket skulle kunna leda till att direktivets syfte med ett högre konsumentskydd vid kreditförmedling inte uppnås.
Avslutningsvis anser FI att det finns brister i konsekvensutredningen, särskilt i delen som rör hur många och vilka företag som berörs av förändringen och därmed vilka verksamheter som blir tillståndspliktiga. Det gör det svårt att uppskatta såväl de ekonomiska konsekvenserna för företagen som hur FI:s uppdrag påverkas.