Resultat

2022

Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)

Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.

Den svenska bolånemarknaden 2022

De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2022

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under 2021.

FI-analys nr 36: Har FI:s riskviktsgolv påverkat bankernas fastighetsutlåning?

I denna FI-analys studerar vi hur riskviktsgolvet påverkat bankernas utlåning till fastighetsföretagen med hjälp av detaljerad utlåningsdata. Syftet är att analysera om riskviktsgolvet har påverkat bankernas räntemarginal och risken i utlåningen. Vi undersöker även hur volymen banklån respektive obligationer till fastighetsföretag har utvecklats före och efter införandet av riskviktsgolvet.

2021

FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem

Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)

Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.

FI publicerar den andra Bankbarometern för 2021

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.

FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer

Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.

Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder

Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.

FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser

Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.

Laddar sidan