FI och totalförsvaret

En av de viktigaste uppgifterna är att – i nära samverkan med Riksbanken – se till att betalningssystemet fungerar så långt det är möjligt under höjd beredskap och ytterst även i krig. Annan samhällsviktig verksamhet är sparande och finansiering, försäkring och kapitalmarknad.

Ny struktur för det civila försvaret

Sedan hösten 2022 är det civila försvaret indelat i 10 nya beredskapssektorer och 6 civilområden. Beredskapssektorerna är indelade efter olika samhällsfunktioner, till exempel finansiella tjänster, livsmedelsförsörjning, transporter och energiförsörjning. Civilområdena är uppdelade geografiskt. Beredskapssektorerna leds av en sektorsansvarig myndighet och civilområdena av en civilområdesansvarig länsstyrelse.

Finansinspektionens uppdrag som sektorsansvarig myndighet

Som sektorsansvarig myndighet ska FI leda arbetet med att samordna åtgärder i beredskapssektorn finansiella tjänster inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Det innebär att FI ska se till att de åtgärder som FI och Riksgälden vidtar är samordnade. FI ska också stödja beredskapsmyndigheten Riksgälden och verka för att tydliggöra uppgifter och roller mellan FI och Riksgälden. Vi ska också samverka med Riksbanken.

Utöver detta ska FI arbeta för att de beredskapsåtgärder som vidtas inom sektorn finansiella tjänster är samordnade med andra beredskapsmyndigheter, inklusive länsstyrelser och civilområdesansvariga länsstyrelser samt Försvarsmakten. FI ska dessutom samverka med näringslivet i den utsträckning som behövs.

Samverkan med privata aktörer och myndigheter i sektorn sker till stor del genom samverkansstrukturen för finansiella tjänster, där möten på olika nivåer i samverkansstrukturen genomföras fyra gånger per år, chefsgrupp samt samordningsgrupp.

Krig och kriser

Beredskapssektorerna ska arbeta för stärkt beredskap för krig men också för olika slags kriser som kan uppstå. Det kan handla om samhällskriser där till exempel en naturkatastrof eller en pandemi är orsaken. Det kan också handla om säkerhetspolitiska kriser. Här kan ett exempel vara cyberattacker mot svenska banker som en del av hybridkrigföring från främmande makt. Det kan även röra sig om allvarliga militära säkerhetspolitiska kriser eller krig i vårt närområde, där regeringen ännu inte beslutat om höjd beredskap på grund av stor risk för krig i Sverige.

Beredskapsresurser och samverkansstrukturer inom totalförsvaret – det vill säga förberedelser för krig – ska utformas för att även kunna användas för att kunna hantera kriser i fredstid. Bygger sektorn ett bra totalförsvar får den också en god krisberedskap på köpet.

Samhällsviktig verksamhet

Ett exempel på samhällsviktig verksamhet inom den finansiella sektorn är betalningssystemet. Ett större sammanbrott hos någon de av större bankerna, eller infrastrukturbolagen, skulle innebära en risk för långtgående skador på Sveriges ekonomi och annan samhällsviktig verksamhet.

I kris och krig ökar risken för störningar markant. En central uppgift för sektorn är därför att vidta olika åtgärder för att så långt som möjligt motverka att bland annat betalningssystemet slutar att fungera. Att prioriterade betalningar kan genomföras under höjd beredskap är en förutsättning för samhällets funktionsförmåga, försörjningsberedskapen och försvarsansträngningarna.

Förutom betalningar är sparande och finansiering, försäkring samt kapitalmarknad identifierade som samhällsviktiga verksamheter inom sektorn.

Samarbete med Riksbanken

Den 1 januari 2023 trädde den nya riksbankslagen i kraft. Den ger Riksbanken ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Inom ramen för ansvaret får Riksbanken meddela föreskrifter som riktar sig mot företag inom betalningsområdet. Riksbanken ska bland annat samordna berörda företags arbete med planering inför fredstida krissituationer och höjd beredskap, anordna utbildningar och övningar samt vid behov aktivera en ledningsfunktion för samordning och informationsdelning under en fredstida krissituation eller höjd beredskap. Riksbanken ska även övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter.

Genom sektorsansvarsrollen respektive riksbankslagen har FI och Riksbanken härigenom ett delvis överlappande ansvar och myndigheterna är överens om att samarbeta i frågor som rör civil beredskap och har därför tecknat en överenskommelse som reglerar samverkan mellan myndigheterna. 

Läs mer