Provisioner: Vissa förbättringar – men stora intressekonflikter finns kvar

Provisionsintäkterna vid investeringsrådgivning har minskat och bolagen betalar inte längre ut så kallade up front-provisioner till distributörer. Färre bolag säljer också strukturerade produkter, samtidigt som fler konsumenter köper indexfonder. Däremot finns många intressekonflikter kvar, särskilt kring fondprovisioner. Det är några av Finansinspektionens slutsatser efter att ha utvärderat effekterna av de nya reglerna om provisioner på försäkrings- och värdepappersmarknaden.

̶− De nya reglerna har bidragit till att en del har blivit bättre, men stora intressekonflikter finns kvar. Det innebär att konsumenter riskerar att få råd som inte styrs av vad som är bra för dem, utan av vad företagen tjänar mest på, säger Erik Thedéen.

Sedan 2018 gäller nya regler om provisioner och oberoende rådgivning för värdepappersinstitut (banker och värdepappersbolag) och försäkringsdistributörer (försäkringsbolag och försäkringsförmedlare) med anledning av direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid 2) och försäkringsdistributionsdirektivet (IDD). FI har haft regeringens uppdrag att utvärdera hur reglerna har påverkat konsumentskyddet, särskilt förekomsten av provisioner och oberoende rådgivning på den svenska marknaden.

Det går inte att avgöra exakt vad som beror på nya regler eller andra faktorer, exempelvis att konsumenter blivit mer medvetna om avgifters betydelse. Men på vissa områden har förbättringar skett. Försäkringsbolagen betalar i huvudsak inte längre ut provisioner som varierar i storlek beroende på vad kunden placerar i. För värdepappersinstituten har provisionsintäkter kopplade till investeringsrådgivning minskat något, och något färre av de tillfrågade värdepappersinstituten tar emot provisioner än tidigare. Provisioner som betalas ut till rådgivare i samband med ett köp men som bygger på framtida betalningar (up front-provisioner), och volymtrappor, där provisionsnivån ökar ju mer som säljs, har också i princip försvunnit. Färre av de tillfrågade bolagen säljer strukturerade produkter samtidigt som fler konsumenter köper indexfonder.

Stora intressekonflikter finns dock kvar, inte minst kring fondprovisioner. Eftersom provisionen är en andel av fondavgiften, tjänar bolagen mer om deras kunder väljer en dyrare fond, till exempel en aktivt förvaltad fond i stället för en indexfond. I vissa fall är då provisionen tio gånger så hög eller mer. Bolagen har därmed motiv att rekommendera dyrare fonder, även om en billigare fond skulle vara bättre för kunden. Det skapar svåra intressekonflikter som företagen måste hantera. Men problemet uppstår också när kunder väljer fonder utan rådgivning eftersom valen kan påverkas på många olika sätt.

− Det är svårt att se hur bolagen kan motivera så pass mycket högre provision för vissa produkter än andra, särskilt när det ofta bara handlar om valet mellan en aktivt förvaltad fond och en indexfond, säger Erik Thedéen.

Utvärderingen genomfördes under andra halvan av 2021. FI ställde frågor till ett urval försäkringsbolag, banker, värdepappersbolag och försäkringsförmedlare. Frågorna tar sikte på om bolagens försäljning, intäkter och arbetssätt har ändrats efter att de nya reglerna har trätt i kraft.

Laddar sidan