Sverige topp tio i finansiell förmåga

I en internationell jämförelse av finansiell förmåga, som är en sammanslagning av kunskap, beteende och attityder, placeras svenska hushåll över det internationella genomsnittet. Jämförelsen har gjorts av OECD och INFE, International Network on Financial Education. Det är första gången Sverige deltar i jämförelsen.

De svenska resultaten i jämförelsen kommer från Finansinspektionens hushållsundersökning som presenterades tidigare i år. Undersökningen visade att en av fyra svenskar har brister i grundläggande ekonomisk kunskap. Det handlar till exempel om svårigheter med att förstå ekonomiska samband som ränta, inflation och riskspridning. Inom vissa områden har svenska konsumenters kunskaper minskat jämfört med den föregående nationella undersökningen 2020. Samtidigt har svenskars självförtroende kring den egna finansiella förmågan ökat under samma period.

Finansiell förmåga är en grundläggande färdighet

Finansiell förmåga är en grundläggande färdighet som alla konsumenter, oavsett var i världen vi bor, behöver för att klara vår vardag. OECD/INFE pekar på att en ökad kunskapsnivå skulle kunna stärka konsumenters möjligheter att fatta sunda ekonomiska beslut, särskilt i dagens ekonomiska läge. I Sverige har vi en förhållandevis komplex finansmarknad där konsumenter behöver göra många privatekonomiska val som kan få stora och långsiktiga konsekvenser.

− I vissa avseenden ligger vi långt fram vad gäller finansiell förmåga. Samtidigt har svenska konsumenter ett högt ekonomiskt självförtroende, vi är aktiva investerare och äger riskfyllda produkter i större utsträckning än vad man gör i många länder. Vi har också kunskapsgap mellan grupper av konsumenter och könsrelaterade skillnader att hantera. Resultaten visar att arbetet med finansiell folkbildning är viktigare än någonsin, säger Sofia Tyréus, senior projektledare finansiell folkbildning på FI.

Sverige utmärks inom olika områden i den internationella jämförelsen

• Skillnader i finansiell förmåga, det vill säga kunskap, beteende och attityder, mellan män och kvinnor är internationellt sett små enligt OECD/INFE. Däremot är Sverige ett av sju länder där skillnaden i faktisk kunskap mellan män och kvinnor är något större.
• Den finansiella förmågan skiljer sig och Sverige är ett av tre länder där den finansiella förmågan är lägre hos personer mellan 18–29 år jämfört med personer mellan 30–59 år. Internationellt sett är skillnaderna mindre.
• Sverige hamnar högt och på femte plats i placeringen över finansiellt välbefinnande, även kallat ekonomisk hälsa. Däremot uppger en av tre att de är oroade över att pengarna inte ska räcka och en av fyra att de har det ekonomiskt svårt i den nationella undersökningen. Även här finns nationella könsskillnader då kvinnor uppger sig vara mer oroade än män.
• Finansiella attityder varierar mellan länder. Gällande långsiktig planering rankar Sverige på tredje plats. Vad gäller riskfyllda investeringar är många internationellt sett medvetna om kryptotillgångar men färre, 3 procent, äger dessa och det finns kunskapsluckor enligt den internationella jämförelsen. I Sverige äger 6 procent kryptotillgångar vilket placerar Sverige på sjätte plats. Sverige är långt fram i digitalisering av finansiella produkter och hamnar på andra plats gällande att ha sparkonton online.

Den internationella undersökningen är grundläggande för globalt arbete med finansiell utbildning, och i Sverige anpassas detta arbete på nationell nivå inom ramen för finansiell folkbildning, som är en del av arbetet med konsumentskydd på Finansinspektionen.