Bankernas marginaler på bolån ökar något

I slutet av andra kvartalet 2024 var bankernas bruttomarginal för bolån 0,62 procentenheter, jämfört med 0,59 procentenheter vid slutet av det första kvartalet.

– Det finns ofta ett utrymme för konsumenter att förhandla ner sina räntekostnader. Om fler bankkunder är aktiva och beredda att rösta med fötterna skulle det sannolikt leda till att genomsnittsräntan för bolånen pressades nedåt säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Bruttomarginalen innebär skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för lånens finansiering. Under kvartalet sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter. Bankernas kostnad för att finansiera bolån samt de rörliga utlåningsräntorna minskade båda under kvartalet och i ungefär liknande omfattning. Sammantaget innebar det att bruttomarginalen på bolån ökade något.

Tydligare information kan göra det enklare att jämföra erbjudanden och förhandla

Förra året la hushållen tre gånger så mycket av sin inkomst på räntor jämfört med 2021. Ofta går det att få ner sina räntekostnader genom att förhandla med sin bank eller byta bank, men många tycker att det är svårt att förhandla och jämföra olika räntor.

– FI uppmanar bankerna att ge konsumenter tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta skulle göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra olika ränteerbjudanden, säger Moa Langemark.

Om FI:s modell och skillnader mellan bruttomarginal på rörliga bolån och bankernas räntenetto

FI publicerar bruttomarginalen på rörliga bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan. Bruttomarginalen beräknas utifrån en förenklad modell som jämför utlåningsräntor med rådande marknadsräntor. Den beräknade bruttomarginalen kan därför av flera skäl utvecklas på ett annat sätt än bankernas räntenetto.

En skillnad är att bankernas räntenetto påverkas positivt av de relativt låga inlåningsräntorna vilka inte fångas i modellen. En annan skillnad är att bankernas räntenetto beräknas som skillnaden mellan bankernas totala räntekostnader för sin finansiering och deras totala ränteintäkter från utlåningen. Bolån är en stor del av utlåningen och därmed av räntenettot, men även lån till företag, annan utlåning och exempelvis placeringar hos centralbanker påverkar bankernas totala räntenetto. Det går därför inte att likställa räntenettot med vad en bank tjänar på sina bolån.

En viktig faktor i den modell som vi använder för att beräkna bruttomarginalen är att finansieringskostnaden baseras på priset på säkerställda obligationer och på referensräntan Stibor. De senaste åren har Stibor ökat mer än inlåningsräntorna. Därmed fångar inte vår modell bankernas relativt sett lägre kostnad för inlåning.

FI visar därför även en alternativ beräkning av bruttomarginalen. Den är beräknad genom att använda hushållens inlåningsränta i stället för Stibor för den andel av bolånen som vi antar finansieras genom inlåning. De två måtten har historiskt följt varandra. Men vi ser en tydlig skillnad under de senaste åren. Bruttomarginalen baserad på inlåningsräntan har legat kvar på ungefär samma nivå, medan marginalen baserad på Stibor har minskat markant.

Läs mer