Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.
Sverige är relativt väl rustat för den kris som nu har kommit. Ekonomin har varit stark under flera år, och statsfinanserna är goda. Samtidigt finns det sårbarheter. Risktagandet har under en lång tid varit högt, och tillgångspriser har pressats upp. Skulderna har vuxit hos många hushåll, även om FI:s åtgärder har ökat hushållens motståndskraft. Även bland icke-finansiella företag har skulderna ökat, och FI under senare år lyft den kommersiella fastighetssektorn och bankernas exponering mot denna som en särskild risk.
När coronaviruset spreds globalt uppstod kraftiga prisrörelser på de
finansiella marknaderna. En lägre vilja att ta risk kombinerat med oro för företags kreditvärdighet bidrog till en försämrad marknadslikviditet på företagsobligationsmarknaden. Det har gjort det svårare för företag att finansiera sig. Under våren har regeringar, centralbanker och tillsynsmyndigheter vidtagit betydande åtgärder för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna och upprätthålla den finansiella stabiliteten. Det har bidragit till att minska oron på de finansiella marknaderna. Men pandemin har medfört en exceptionell realekonomisk påfrestning, och det finns risk för ytterligare prisrörelser framöver.
De svenska storbankerna kom in i krisen med betydande kapitalbuffertar och god lönsamhet. De har därför goda förutsättningar att bistå företag och hushåll med krediter under konjunkturnedgången. För att underlätta för bankerna att fortsätta bidra till kreditförsörjningen sänkte FI det kontracykliska buffertvärdet till 0 procent den 16 mars.
Än så länge har krisen haft begränsad effekt på bankernas kapitaltäckning, men kapitalsituationen kan försämras framöver. Den avgörande faktorn är hur kreditkvaliteten på utställda lån utvecklas. Den beror i sin tur i hög grad på hur djup och utdragen konjunkturnedgången blir och i vilken utsträckning statliga åtgärder kan hjälpa bankernas låntagare att övervintra nedgången. Om den ekonomiska nedgången blir långvarig och finansieringskostnaderna ökar betydligt, kan de kommersiella fastighetsföretagen få problem. Det kan i sin tur påverka bankerna som har stora exponeringar mot dessa företag. För att säkerställa motståndskraft mot ett försämrat läge bör bankerna avvakta med utdelningar tills osäkerheten om krisens effekter har minskat.