FI föreslår ändringar i ett antal föreskrifter till följd av att tillsynsförordningen ändras när EU:s andra bankpaket införs. Genom bankpaketet genomförs de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen i EU.
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag. Den föreslagna tillämpningen av de nationella valen i EU:s tillsynsförordning bedöms inte påverka kreditinstitutens kapitalkrav i någon större utsträckning.
Nu har EU:s andra bankpaket publicerats. Det innehåller nya kapitaltäckningsregler, som till stor del gäller från och med 1 januari 2025.
Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
Under hösten kommer EU-kommissionen att publicera ett förslag till uppdaterade kapitaltäckningsregler för banker i EU. Finansinspektionen uppmanar nu EU kommissionen att följa Basel 3-överenskommelsen.
Baselkommittén för banktillsyn har publicerat två rapporter om klimatrelaterade finansiella risker. Den ena handlar om hur klimatrelaterade risker påverkar finansiella risker och den andra tar upp metoder för att hantera sådana risker.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har publicerat en uppdaterad analys av vilka konsekvenser slutförandet av Basel 3-regelverket kan få för banker när det införs i EU.
FI föreslår ändringar i föreskrifter och ändrad tillämpning av kapitalkrav för svenska banker för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Banker och myndigheter kommer att få längre tid på sig att genomföra nya krav för interna modeller (IRK). Det meddelar Europeiska bankmyndigheten (EBA) i ett pressmeddelande den 9 juli 2019. Skälet är att vissa riktlinjer och tekniska standarder från EBA blivit försenade.
Det internationella samarbetet har en stor påverkan på regleringen och tillsynen av den svenska finansmarknaden. FI är därför aktivt i över 100 internationella styrelser, kommittéer och arbetsgrupper på regional, europeisk och global nivå. På detta FI-forum berättade vi mer om vårt internationella arbete.
”Den svenska banksektorn är lönsam och har tillfredställande motståndskraft men är under tydligt omvandlingstryck”, sade Martin Noréus i ett tal på SvD Bank Summit i Stockholm.
Från den 1 januari 2018 upphör kapitalkrav och rapportering enligt det så kallade Basel 1-golvet som en följd av artikel 500(1) i tillsynsförordningen (575/2013/EU). Basel 1-golvet innebär att kapitalkravet för de banker som använder interna modeller för kreditrisker eller operativa risker inte kan vara lägre än 80 procent av kapitalkravet beräknat enligt Basel 1-regelverket.
Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.
Baselkommittén (The Basel Committee on Banking Supervision) för banktillsyn tar fram globala standarder, riktlinjer och rekommendationer för tillsyn och reglering av banker.
Det viktigaste är att värna stabilitet i banksystemet genom riskkänsliga, men samtidigt höga kapitalkrav, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett tal om Finansinspektionens syn på kapitalkrav på banker inför de kommande Baselförhandlingarna.
Det är inte lämpligt att ge bankerna möjlighet till undantag från det så kallade Basel 1-golvet. FI vill även fortsättningsvis säkerställa att banksystemet är tillräckligt motståndskraftigt, något som värnar den finansiella stabiliteten.