En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaStabiliteten i det finansiella systemet (2023:1)
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar FI att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
Sedan höstens stabilitetsrapport har inflationen i världens stora ekonomier dämpats något men ligger fortsatt betydligt högre än centralbankernas inflationsmål. Penningpolitiken har därför stramats åt ytterligare och räntor fortsatt att stiga. Utsikterna för den globala ekonomiska utvecklingen är därför fortsatt svaga.
Ränteuppgången har inneburit att både aktörer på de finansiella marknaderna och låntagare snabbt behövt göra anpassningar och minska sitt risktagande. Det skapar en miljö där stabilitetsrisker och sårbarheter snabbt kan blottas. Under början av 2023 har till exempel ett antal stora banker fått betydande problem. Även om svenska banker inte direkt drabbats visar detta på den osäkerhet som råder. Fler sårbarheter kan komma att blottläggas framöver, både globalt och i Sverige.
De kommersiella fastighetsföretagen är särskilt utsatta med stora skulder, hög räntekänslighet och stora behov av att refinansiera sina skulder. Samtidigt har hushållen fått sämre marginaler. Sannolikheten för högre kreditförluster i banksystemet har därför ökat. Men med en hög lönsamhet och tillfredställande buffertar har svenska banker en god motståndskraft.
Sammantaget har hoten mot den finansiella stabiliteten i närtid ökat. Hur inflation och räntor utvecklas framöver får stor betydelse. Om de ligger kvar på höga nivåer ökar belastningen för hushåll och företag på kort sikt. Det kan också innebära en ökad risk för problem i den finansiella sektorn. Om inflationen däremot dämpas snabbt och räntorna stabiliseras eller sjunker kan det – i kombination med ett varaktigt lägre risktagande och lägre skulder bland hushåll och företag – leda till att sårbarheterna minskar på sikt.
