Resultat

2018

Konsekvenser av brexit för den svenska finansmarknaden

När brexit blir ett faktum och Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019 ändras förutsättningarna för gränsöverskridande handel med finansiella tjänster till och från Storbritannien. FI redovisar i en rapport en analys av ett antal väsentliga ekonomiska och juridiska aspekter på brexit.

Svenska lån till konsumtion

De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)

Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.

FI-tillsyn 3: Hantering av marknadsrisker i sparbankerna

FI har kartlagt hur sparbankerna hanterar marknadsrisker och sina innehav i finansiella tillgångar. FI:s bedömning är att de flesta sparbankerna hanterar sina marknadsrisker på ett acceptabelt sätt, det framgår av FI:s senaste tillsynsrapport.

FI-tillsyn 2: Revisionstillsyn över företag av allmänt intresse

FI har ansvar för att bedriva viss revisionstillsyn genom lag (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision. Under 2017 har FI genomfört en undersökning inom detta tillsynsområde. Denna rapport ger en översikt av resultatet av undersökningen samt beskriver FI:s syn på hur berörda regelverk kan tillämpas.

FI-tillsyn 1: Erfarenheter från penningtvättstillsynen 2016–2017

FI bedömer att företagen generellt sett har en större medvetenhet om regelverket jämfört med tidigare undersökningar och att de satsar mer resurser på sitt arbete mot penningtvätt. Men mer behöver göras.

FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder

De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.

Den svenska bolånemarknaden (2018)

För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.

Stabiliteten i det finansiella systemet 2018:1

Publicering av den första stabilitetsrapporten för i år på FI:s webbplats.

Laddar sidan