Finansiella stabilitetsrådet

I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.

2020

FI har fattat beslut om kapitalbuffertar för storbankerna

FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.

Finansiella företag ska vara återhållsamma med utdelningar till och med september 2021

I ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medför förväntar sig FI att bankerna inklusive kreditinstitut och andra finansiella företag som försäkringsbolag ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Summan av utdelning och återköp i bankerna under denna tid ska därför inte överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019−2020.

Debattartikel i Dagens Industri 17/12: Klimatredovisning snart lika skarp som finansiell

År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna.

FI presenterar ny pelare 2-metod för marknadsrisker i övrig verksamhet

Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.

FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar

FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.

Ändrade regler på grund av EU:s bankpaket

Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 december

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december.

Så ska banker tillämpa kapitalkrav fram till nästa översyn och utvärdering

Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december

Fredagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Ny självreglering för ökad transparens på obligationsmarknaden

Branschorganisationen Svensk Värdepappersmarknad har i ett pressmeddelande 24 november lämnat en rekommendation som innebär att branschen ska öka transparensen på obligationsmarknaden genom självreglering. FI anser att detta är ett värdefullt steg på väg mot en mer välfungerande obligationsmarknad i Sverige. Vi vill därför uppmana alla värdepappersinstitut – även de aktörer som inte är medlemmar i Svensk Värdepappersmarknad – att tillämpa självregleringen.

Dämpad återhämtning kan försämra finansiell stabilitet

En ökad smittspridning av coronaviruset kommer dämpa återhämtningen i europeiska ekonomier, och kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som publiceras i dag.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2020

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.

Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2020

I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 november att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,7 procent.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)

Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.

FI har beslutat om ändrad tillämpning av bankers kapitalkrav

FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2020-11-18 | ESRB Bolån EBA

EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.

Erik Thedéen: Amorteringar i goda tider ger motståndskraft i kriser

Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.