EU-riktlinjer för kreditinstitutens finansieringsplaner

Europeiska bankmyndigheten (Eba) publicerade riktlinjerna den 19 juni 2014 med syftet att bland annat fastställa en enhetlig och effektiv tillsynspraxis i EU. Avsikten är också att underlätta för kreditinstitut att lämna in finansieringsplaner som uppfyller en rekommendation från Europeiska systemrisknämnden (ESRB), mer specifikt rekommendation A 1–4 om kreditinstitutens finansieringsplaner i rekommendationen ESRB/2012/2 (20 december 2012).

Börjar gälla 30 september 2015

FI har underrättat Eba om att vi avser att tillämpa riktlinjerna i vår tillsyn. I enlighet med artikel 16.3 i Europaparlamentets och rådets förordning 1093/2010 ska kreditinstitut som omfattas av riktlinjerna från den 30 september 2015 med alla tillgängliga medel söka följa rekommendationerna i riktlinjen. Riktlinjerna finns tillgängliga på svenska: Riktlinjer om harmoniserade definitioner och mallar för kreditinstitutens finansieringsplaner enligt rekommendation A 4 i ESRB:s rekommendation ESRB/2012/2.

Utgångspunkt för FI:s tillsyn

Denna tillsyn och bedömning av kreditinstitutens finansieringsplaner kommer i nuläget omfatta de tio största kreditinstituten, vilka således kommer att omfattas av riktlinjerna. FI kommer ta kontakt med dessa kreditinstitut för att bland annat informera om på vilket sätt FI förväntar sig att kreditinstituten rapporterar in de uppgifter som följer av riktlinjerna. Riktlinjerna innehåller färdiga mallar enligt en DPM (datapunktsmodell) som FI kommer att integrera i tillsynsrutinerna. FI kommer i tillsynen att utgå ifrån att berörda kreditinstitut från 30 september 2015 anpassar sin verksamhet till riktlinjerna.

Riktlinjernas rättsliga status

FI:s uppfattning är att riktlinjer från Eba riktade till behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer är att jämställa med svenska allmänna råd (det som sägs om riktlinjer avser även rekommendationer). Förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättandet av Eba innebär att behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer direkt på grund av förordningen med alla tillgängliga medel ska söka följa dessa riktlinjer. Eftersom förordningen har direkt verkan kommer FI inte att utfärda några egna allmänna råd men när FI bedömer att det behövs kan riktlinjer komma att omarbetas till bindande regler i form av föreskrifter. FI:s syn på riktlinjer innebär att om FI begär det måste ett företag vara berett att förklara hur det anser sig uppfylla ett krav i en författning. När ett företag inte följer en riktlinje och inte heller handlar på något annat sätt som leder till att kraven i bakomliggande bestämmelser uppfylls, kan FI ingripa mot bolaget.