Varken enligt FI:s föreskrifter om försäkringsföretags val av räntesats eller enligt Trafikljusmodellen kan diskonteringsräntan bli lägre än noll.
Minusräntor på ränteswappar före kreditriskjustering kommer sättas till noll efter kreditriskjustering. Även i Trafikljusmodellen ska räntan sättas till noll om den blir negativ för någon löptid.
Så här ska försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag hantera negativa marknadsräntor enligt FI:s föreskrift 2013:23 och Tafikljusmodellen.
Negativa gällande marknadsnoteringar på ränteswappar före kreditriskjustering kommer sättas till noll efter kreditriskjustering. Detta framgår av 2 kap. 4 § första stycket för val av räntesatser för tjänstepensionsförsäkring, och av 3 kap. 1 § för val av räntesatser för annan försäkring än tjänstepensionsförsäkring.
Finansinspektionen vill i detta sammanhang påminna om att detsamma inte gäller i det kommande regelverket Solvens 2 som införs den 1 januari 2016. Där görs kreditriskjusteringen på samma sätt oavsett om räntan efter kreditriskjustering blir negativ eller inte.
Bästa skattningen av försäkringsåtaganden som inte motsvarar fond- eller depåförsäkringsverksamhet ska diskonteras med antagande om ränta i enlighet med vad som gäller för tjänstepensionsförsäkring i FFFS 2013:23. Se ovan.
Kapitalkravet för ränterisk ska beräknas genom att tillgångar och skulder påverkas av förändringar i nivån på marknadsräntorna. Åtskillnad görs mellan tillgångar och skulder, nominell och real ränterisk, samt mellan tillgångar och skulder med ränterisk i SEK, EUR och annan utländsk valuta.
Tillgångarnas känslighet för förändringar i nominella marknadsräntor beräknas som värdeförändringen vid ett parallellskifte i marknadsräntorna om 100 baspunkter. Om räntan för någon löptid blir negativ efter skiftet sätts räntan till noll.