De ekonomiska förutsättningarna för hushållen förbättrades under 2024. Så många som 8 av 10 hushåll valde rörlig ränta, vilket är en högre andel än tidigare år. Men den ekonomiska utvecklingen är osäker. Hushållen behöver ta höjd för att klara fortsatt höga boende- och levnadsomkostnader. Det är några av slutsatserna i årets bolånerapport.
Onsdag den 2 april kl. 10.00 presenterar Finansinspektionen årets bolånerapport, som analyserar utvecklingen på bolånemarknaden. På pressträffen medverkar Daniel Barr, generaldirektör och Henrik Larsson, senior analytiker.
Finansinspektionen redovisar den kalibrering som kommer att tillämpas för det känslighetsbaserade stresstest som ligger till grund för pelare 2-vägledningen för svenska banker.
För att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden remitterar Finansinspektionen i dag förslag på nya allmänna råd om att bolåneföretag bör informera konsumenter om att ränterabatten på bolån löper ut. FI remitterar också ett förslag om en ny metod för att beräkna ränteskillnadsersättning. De nya allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Finansinspektionen har erkänt det norska finansdepartementets beslut att bibehålla systemriskbufferten på 4,5 procent för exponeringar i Norge. Beslutet gäller svenska instituts exponeringar i Norge.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Nu publicerar FI bankernas faktiska kärnprimärkapitalutrymme en gång i kvartalet, med start i dag. Det visar hur stor del av bankernas buffert som kan användas för att täcka förluster innan en bank bryter mot något regulatoriskt krav eller pelare 2-vägledningen. Genom att publicera detta vill FI underlätta för marknadsaktörer och andra intressenter att tolka bankernas kapitalutrymme.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2024.
Mellan åren 2020 och 2023 har antalet låntagare som har en ny obetald skuld hos Kronofogden ökat med 23 procent. Framför allt är det personer som har tagit större konsumtionslån hos så kallade nischbanker som får sådana allvarliga betalningsproblem. Samtidigt hamnar en av tjugo som tar ett lån av ett så kallat snabblåneföretag hos Kronofogden. Det visar en ny analys av Finansinspektionen (FI) och Kronofogden.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare något under det fjärde kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank om man inte är nöjd med boräntan.
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
FI har, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att beakta, inga synpunkter på förslagen.
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat resultatet av det stresstest av europeiska försäkringsgrupper som genomfördes 2024 i samarbete med nationella tillsynsmyndigheter.
Under 2025 kommer FI särskilt att fokusera på fyra områden i vår tillsyn.
I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
De tre storbankerna – SEB, Handelsbanken och Swedbank – ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
Nu finns en film från det FI-forum som hölls den 3 december om civil beredskap.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2024.
Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.