Kontracyklisk kapitalbuffert

Den kontracykliska kapitalbufferten syftar till att det ska finnas kapital i banksektorn som bankerna kan använda i en ekonomisk nedgång. På så sätt understödjs kreditgivningen i kriser och den ekonomiska nedgången dämpas. Till skillnad från andra kapitalkrav förväntas därför den kontracykliska bufferten att variera över tid. Nivån på kravet baseras främst på utvecklingen på kreditmarknaden som helhet, till skillnad från andra kapitalkrav som utgår från banksystemets eller enskilda bankers risktagande. För att beräkna storleken på kapitalbufferten använder bankerna ett kontracykliskt buffertvärde. I Sverige är det FI som fastställer det kontracykliska buffertvärdet.
Nuvarande buffertvärde  Nytt beslutat buffertvärde
[i förekommande fall]
(tillämpas från)
Buffertriktvärde
2 % - 0 %

2025

Bolånerapporten: Hushållen behöver ha marginaler för en osäker framtid

2025-04-02 | Bolån Rapporter Nyheter

De ekonomiska förutsättningarna för hushållen förbättrades under 2024. Så många som 8 av 10 hushåll valde rörlig ränta, vilket är en högre andel än tidigare år. Men den ekonomiska utvecklingen är osäker. Hushållen behöver ta höjd för att klara fortsatt höga boende- och levnadsomkostnader. Det är några av slutsatserna i årets bolånerapport.

FI presenterar årets bolånerapport 2 april

Onsdag den 2 april kl. 10.00 presenterar Finansinspektionen årets bolånerapport, som analyserar utvecklingen på bolånemarknaden. På pressträffen medverkar Daniel Barr, generaldirektör och Henrik Larsson, senior analytiker.

Kalibrering av stresstest för pelare 2-vägledning 2025

Finansinspektionen redovisar den kalibrering som kommer att tillämpas för det känslighetsbaserade stresstest som ligger till grund för pelare 2-vägledningen för svenska banker.

FI vill att bankerna ska informera konsumenter innan ränterabatten försvinner

2025-03-27 | Låna Konsument Bolån

För att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden remitterar Finansinspektionen i dag förslag på nya allmänna råd om att bolåneföretag bör informera konsumenter om att ränterabatten på bolån löper ut. FI remitterar också ett förslag om en ny metod för att beräkna ränteskillnadsersättning. De nya allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Erkännande av norsk systemriskbuffert

Finansinspektionen har erkänt det norska finansdepartementets beslut att bibehålla systemriskbufferten på 4,5 procent för exponeringar i Norge. Beslutet gäller svenska instituts exponeringar i Norge.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

FI publicerar bankernas faktiska kapitalutrymme

Nu publicerar FI bankernas faktiska kärnprimärkapitalutrymme en gång i kvartalet, med start i dag. Det visar hur stor del av bankernas buffert som kan användas för att täcka förluster innan en bank bryter mot något regulatoriskt krav eller pelare 2-vägledningen. Genom att publicera detta vill FI underlätta för marknadsaktörer och andra intressenter att tolka bankernas kapitalutrymme.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2024

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2024.

FI-analys 48: Allt fler svenskars lån blir skulder hos Kronofogden

Mellan åren 2020 och 2023 har antalet låntagare som har en ny obetald skuld hos Kronofogden ökat med 23 procent. Framför allt är det personer som har tagit större konsumtionslån hos så kallade nischbanker som får sådana allvarliga betalningsproblem. Samtidigt hamnar en av tjugo som tar ett lån av ett så kallat snabblåneföretag hos Kronofogden. Det visar en ny analys av Finansinspektionen (FI) och Kronofogden.

Bruttomarginalen för bolån ökar

2025-02-12 | Låna Bolån Nyheter

Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare något under det fjärde kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank om man inte är nöjd med boräntan.

IMF släpper utlåtande om Sveriges ekonomi

2025-02-06 | Nyheter Stabilitet

Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.

Från överskottsmål till balansmål (SOU 2024:76)

2025-01-30 | Remissvar Stabilitet

FI har, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att beakta, inga synpunkter på förslagen.

Europeiska försäkringsbolag är motståndskraftiga, enligt stresstest

2025-01-28 | Eiopa Nyheter Stabilitet

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat resultatet av det stresstest av europeiska försäkringsgrupper som genomfördes 2024 i samarbete med nationella tillsynsmyndigheter.

FI:s prioriteringar i tillsynen 2025

Under 2025 kommer FI särskilt att fokusera på fyra områden i vår tillsyn.

2024

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

FI behåller nivån på systemriskbufferten för storbankerna

De tre storbankerna – SEB, Handelsbanken och Swedbank – ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.

Ny film: FI-forum om civil beredskap

Nu finns en film från det FI-forum som hölls den 3 december om civil beredskap.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2024

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2024.

FI-analys 47: Låg risk för en omfattande uttagsanstormning i det svenska banksystemet

Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:2): Bättre utsikter, men risk för bakslag

Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.

 

Om cookies