En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaBruttosoliditetskrav för svenska banker
FI anser att ett bruttosoliditetskrav kan fylla en viktig funktion för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i Sverige som en säkerhetsspärr som sätter ett golv för hur lågt kapitalkravet kan falla relativt bankernas bruttotillgångar.
De nackdelar som bruttosoliditetsmåttet medför innebär dock att det inte bör införas på en så hög nivå att det träder in som huvudsaklig kapitalrestriktion i stället för det riskvägda kapitaltäckningskravet.
FI:s hållning innebär följande:
- Det finns inte tillräckliga skäl att genomföra ett krav på bruttosoliditeten i svenska banker före kravet träder i kraft inom EU, vilket förväntas ske 2018.
- Sverige bör givet nuvarande förutsättningar inte införa krav på en högre bruttosoliditet än i resten av EU.
- Givet att kravnivån inte överstiger 3 procent bör Sverige verka för att EU:s reglering tillåter FI och andra nationella myndigheter att kräva att bruttosoliditetskravet huvudsakligen ska täckas med kärnprimärkapital.
- Bruttosoliditetskravet bör omfatta alla företag som omfattas av det nuvarande kravet på rapportering och offentliggörande av bruttosoliditeten i EU:s tillsynsförordning. En fördjupad analys behöver dock göras av hur ett krav slår på banker vars utlåning till övervägande del är till stater, kommuner och landsting.
- Sverige bör verka för att det i EU:s reglering ska finnas möjlighet för FI och andra nationella tillsynsmyndigheter att tillåta att bruttosoliditetskravet uppfylls enbart på gruppnivå.
