FI följer EU-rekommendation om id-koder för rapportering

Rekommendationen innebär att alla företag som omfattas av rapporteringskraven enligt förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (kreditinstitutsförordningen) rekommenderas att använda en unik identifieringskod för tillsyns- och rapporteringsändamål.

Företag som omfattas av rekommendationen ska ha ansökt om en sådan identifieringskod senast den 31 mars 2014 om de omfattas av Ebas beslut nr 90/2013 om rapportering från behöriga myndigheter till Eba. Övriga företag ska ha ansökt senast den 31 december 2014.

FI har, efter att ha analyserat rekommendationen, underrättat Eba att vi kommer att följa rekommendationen.

Slutsatsen av analysen är att Ebas rekommendation har rättslig grund inom EU-rätten och att EU-organet haft mandat att utfärda denna rekommendation.

Den juridiska analysen visar vidare att rekommendationen inte heller strider mot svensk rätt. Den svenska lagstiftning som i övrigt finns på detta område (identifiering av institut) är den lag som reglerar organisationsnummer, lag (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Denna lag ställer inga hinder mot att ytterligare reglera detta område, då den angivna lagen i stället särskilt reglerar endast svenska specifika organisationsnummer. Identifiering av institut på EU-nivå kan på en mer övergripande nivå ses som en del av institutets riskhantering.

Allmänt om rekommendationers rättsliga status

FI:s uppfattning är att rekommendation från Eba riktade till behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer är att jämställa med svenska allmänna råd. Förordningen 1093/2010 om inrättandet av Eba innebär att behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer direkt på grund av förordningen med alla tillgängliga medel ska söka följa dessa rekommendationer. Eftersom förordningen har direkt verkan kommer FI inte att utfärda några egna allmänna råd men när FI bedömer att det behövs kan rekommendationer komma att omarbetas till bindande regler i form av föreskrifter. FI:s syn på rekommendationer innebär att om FI begär det måste ett företag vara berett att förklara hur det anser sig uppfylla ett krav i en författning. När ett företag inte följer en rekommendation och inte heller handlar på något annat sätt som leder till att kraven i bakomliggande bestämmelser uppfylls, kan FI ingripa mot bolaget.