FI förtydligar hur genomlysningsmetoden ska tillämpas

Genomlysningsmetoden innebär att försäkringsföretag får beräkna sitt solvenskapitalkrav på grundval av var och en av de underliggande tillgångarna i företag med kollektiva investeringar och andra investeringar i form av fonder.

Hur genomlysningsmetoden ska tillämpas beskrivs dels i Solvens 2-förordningen, dels i riktlinjer som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten publicerat och som förtydligar förordningen (se länkar nedan).

Här är en sammanfattning av hur reglerna ska tillämpas:

  • Enligt artikel 84.1 i Solvens 2-förordningen är det endast underliggande tillgångar i företag med kollektiva investeringar och andra investeringar i form av fonder som kan genomlysas. Innehav i exempelvis fastigheter genom ett aktiebolag omfattas därmed inte av bestämmelserna om genomlysningsmetoden i förordningen.
  • Av Riktlinjer om genomlysningsmetoden från Eiopa följer att genomlysningsmetoden kan tillämpas vid innehav via just fonder eller kollektiva investeringar. Innehav på andra sätt ska däremot tas upp i respektive undergrupp. Exempelvis ska undergruppen aktiekursrisk användas för aktieinvesteringar i ett företag som uteslutande bedriver fastighetsförvaltning, fastighetsadministration, fastighetsprojektutveckling eller liknande verksamhet (se Riktlinje 3 punkten 1.12).

Vissa kan behöva rapportera om

De bolag som följer standardformeln, men som inte har tillämpat genomlysningsmetoden på det sätt som beskrivs här, behöver rapportera om sin Dag 1, Kvartal 1 och Kvartal 2 till Finansinspektionen.

Bolag som har fått godkänt att använda en intern modell

Observera att bolag som har fått godkännande att använda en intern modell kan behöva följa andra bestämmelser. Dessa bolag kan i vissa fall till och med behöva genomlysa även andra innehav, eller på annat sätt, än de som framgår av artikel 84 Solvens 2-förordningen.