Vi övervakar finansmarknadenFinansinspektionen tillstyrker utredningens förslag.
Finansinspektionen (FI) utser en revisor för att kartlägga den it-incident som inträffade hos Swedbank natten mellan 28 och 29 april och som medförde felaktiga saldon på kunders konton.
Finansinspektionen har bjudit in ett antal banker till ett rundabordssamtal på fredag 20 maj om rätten att öppna betalkonto. Bakgrunden är att FI får allt fler klagomål från konsumenter som nekas att öppna konto. En del får också sina konton spärrade eller avstängda.
Finansinspektionen säger ja till att ta över tillsynen av att konsumentkreditinstitut (ofta kallade snabblåneföretag) följer konsumentkreditlagen från Konsumentverket, förutsatt att FI tillförs resurser för den nya uppgiften. FI anser också att de förslag som utredaren föreslår för att öka säkerheten när man handlar på nätet är bra.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen (bruttomarginalen) minskade under det första kvartalet 2022. Vid utgången av det första kvartalet var bruttomarginalen 1,35 procent, jämfört med 1,45 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
Banker och andra finansiella företag är i hög grad sårbara för it-angrepp, och måste skydda sig bättre. Samtidigt måste staten vara med och stärka den digitala motståndskraften. I en rapport till regeringen föreslår vi nu en rad konkreta åtgärder, till exempel att bank-id ska sättas under statlig tillsyn.
Den finansiella sektorn måste snabbt bli bättre på att förebygga och hantera cyberhot. Kunder och samhället i stort måste kunna lita på att de finansiella företagens samhällsviktiga tjänster fungerar, även i tider av större osäkerhet och hot. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen (FI) därför föreslagit ett antal åtgärder för att öka motståndskraften mot cyberattacker i den finansiella sektorn.
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
Nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent. Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade. Det skärpta amorteringskravet har fungerat som en broms mot stigande skuldkvoter. De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger.
