En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaResultat
2025
Bolånerapporten: Hushållen behöver ha marginaler för en osäker framtid
De ekonomiska förutsättningarna för hushållen förbättrades under 2024. Så många som 8 av 10 hushåll valde rörlig ränta, vilket är en högre andel än tidigare år. Men den ekonomiska utvecklingen är osäker. Hushållen behöver ta höjd för att klara fortsatt höga boende- och levnadsomkostnader. Det är några av slutsatserna i årets bolånerapport.
FI presenterar årets bolånerapport 2 april
Onsdag den 2 april kl. 10.00 presenterar Finansinspektionen årets bolånerapport, som analyserar utvecklingen på bolånemarknaden. På pressträffen medverkar Daniel Barr, generaldirektör och Henrik Larsson, senior analytiker.
Kalibrering av stresstest för pelare 2-vägledning 2025
Finansinspektionen redovisar den kalibrering som kommer att tillämpas för det känslighetsbaserade stresstest som ligger till grund för pelare 2-vägledningen för svenska banker.
FI vill att bankerna ska informera konsumenter innan ränterabatten försvinner
För att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden remitterar Finansinspektionen i dag förslag på nya allmänna råd om att bolåneföretag bör informera konsumenter om att ränterabatten på bolån löper ut. FI remitterar också ett förslag om en ny metod för att beräkna ränteskillnadsersättning. De nya allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Erkännande av norsk systemriskbuffert
Finansinspektionen har erkänt det norska finansdepartementets beslut att bibehålla systemriskbufferten på 4,5 procent för exponeringar i Norge. Beslutet gäller svenska instituts exponeringar i Norge.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI publicerar bankernas faktiska kapitalutrymme
Nu publicerar FI bankernas faktiska kärnprimärkapitalutrymme en gång i kvartalet, med start i dag. Det visar hur stor del av bankernas buffert som kan användas för att täcka förluster innan en bank bryter mot något regulatoriskt krav eller pelare 2-vägledningen. Genom att publicera detta vill FI underlätta för marknadsaktörer och andra intressenter att tolka bankernas kapitalutrymme.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2024
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2024.
FI-analys 48: Allt fler svenskars lån blir skulder hos Kronofogden
Mellan åren 2020 och 2023 har antalet låntagare som har en ny obetald skuld hos Kronofogden ökat med 23 procent. Framför allt är det personer som har tagit större konsumtionslån hos så kallade nischbanker som får sådana allvarliga betalningsproblem. Samtidigt hamnar en av tjugo som tar ett lån av ett så kallat snabblåneföretag hos Kronofogden. Det visar en ny analys av Finansinspektionen (FI) och Kronofogden.
Bruttomarginalen för bolån ökar
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare något under det fjärde kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank om man inte är nöjd med boräntan.
IMF släpper utlåtande om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Från överskottsmål till balansmål (SOU 2024:76)
FI har, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att beakta, inga synpunkter på förslagen.
Europeiska försäkringsbolag är motståndskraftiga, enligt stresstest
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat resultatet av det stresstest av europeiska försäkringsgrupper som genomfördes 2024 i samarbete med nationella tillsynsmyndigheter.
FI:s prioriteringar i tillsynen 2025
Under 2025 kommer FI särskilt att fokusera på fyra områden i vår tillsyn.
2024
Finansiella stabilitetsrådet
2024-12-18 | Stabilitet
I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI behåller nivån på systemriskbufferten för storbankerna
De tre storbankerna – SEB, Handelsbanken och Swedbank – ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
Ny film: FI-forum om civil beredskap
Nu finns en film från det FI-forum som hölls den 3 december om civil beredskap.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2024
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2024.
FI-analys 47: Låg risk för en omfattande uttagsanstormning i det svenska banksystemet
Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:2): Bättre utsikter, men risk för bakslag
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
Pressinbjudan: FI presenterar årets andra stabilitetsrapport
Onsdag den 20 november presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Metod för stresstest av fonders likviditetsrisker
FI redovisar metod för stresstest av fonders likviditetsrisker.
Bankernas marginaler på bolån fortsätter att öka
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.
FI-forum: Civil beredskap
Den 3 december bjöd FI in till ett forum om hur vi jobbar med vårt uppdrag som beredskapsmyndighet och som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster.
Översyn av buffertfonderna
FI avstår från att ta ställning till förslagen om möjliga sammanslagningar och tillgångsöverföringar av och mellan AP-fonderna. Vi bedömer att vägvalen har begränsade direkta konsekvenser för vårt uppdrag. Detta även om bristen på ett detaljerat genomförandeförslag gör det svårt för FI att bedöma de risker för de finansiella marknaderna som en eventuell förändring kan resultera i.
Hushållens skuldsättning utgör en risk för svensk ekonomi och svenska konsumenter
Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen. Det gör såväl den svenska ekonomin som svenska hushåll sårbara, vilket många nationella och internationella bedömare är ense om. För att komma till rätta med hushållens höga bolån har FI infört bolånetak och amorteringskrav. Åtgärder har också vidtagits för att minska riskerna för överskuldsättning, men mer behöver göras för att komma till rätta med osunda lånesituationer. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr i en debattartikel i Dagens industri den 18 oktober 2024.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025
I promemorian nedan presenterar vi resultatet av FI:s tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025.
Två expertrapporter om makrotillsynsåtgärder
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
Nordisk-baltisk krissimuleringsövning 2024
För att testa beredskapen inför en potentiell krissituation genomförde myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet i de nordisk-baltiska länderna under veckan en finansiell krissimuleringsövning i den nordisk-baltiska regionen, med tre fiktiva banker med gränsöverskridande verksamhet.
