Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
Onsdag den 20 november presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
FI redovisar metod för stresstest av fonders likviditetsrisker.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.
FI bjuder in till ett forum om hur vi jobbar med vårt uppdrag som beredskapsmyndighet och som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Du kan antingen delta på distans, via vår direktsändning, eller på plats i våra lokaler.
FI avstår från att ta ställning till förslagen om möjliga sammanslagningar och tillgångsöverföringar av och mellan AP-fonderna. Vi bedömer att vägvalen har begränsade direkta konsekvenser för vårt uppdrag. Detta även om bristen på ett detaljerat genomförandeförslag gör det svårt för FI att bedöma de risker för de finansiella marknaderna som en eventuell förändring kan resultera i.
Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen. Det gör såväl den svenska ekonomin som svenska hushåll sårbara, vilket många nationella och internationella bedömare är ense om. För att komma till rätta med hushållens höga bolån har FI infört bolånetak och amorteringskrav. Åtgärder har också vidtagits för att minska riskerna för överskuldsättning, men mer behöver göras för att komma till rätta med osunda lånesituationer. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr i en debattartikel i Dagens industri den 18 oktober 2024.
I promemorian nedan presenterar vi resultatet av FI:s tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025.
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
För att testa beredskapen inför en potentiell krissituation genomförde myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet i de nordisk-baltiska länderna under veckan en finansiell krissimuleringsövning i den nordisk-baltiska regionen, med tre fiktiva banker med gränsöverskridande verksamhet.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i tredje kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Nu startar FI insamlingen av data för 2025 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade något under det andra kvartalet 2024. Samtidigt är bankernas inlåningsräntor jämförelsevis låga. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank för att få bättre villkor på lån och sparande.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2024.
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag. Den föreslagna tillämpningen av de nationella valen i EU:s tillsynsförordning bedöms inte påverka kreditinstitutens kapitalkrav i någon större utsträckning.
Finansinspektionen har fattat beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien.
Rådet för finansiell stabilitet (FSB) har publicerat en rapport om reglering och tillsyn av stablecoins i tillväxt- och utvecklingsländer. Rådet menar att användningen av stablecoins kan leda till finansiell instabilitet i dessa länder.
Under Almedalsveckan 2024 medverkar FI i flera seminarier.
Nu har EU:s andra bankpaket publicerats. Det innehåller nya kapitaltäckningsregler, som till stor del gäller från och med 1 januari 2025.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i andra kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Den 4 juni 2024 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt.
Mer information om hushållens tillgångar och skulder skulle ge bättre beslutsunderlag för tillsynsåtgärder och den ekonomiska politiken. Därför vill FI se ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det framförde FI:s generaldirektör Daniel Barr när han i dag medverkade i ett panelsamtal anordnat av SNS och forskningsinstitutet Swedish House of Finance.
SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga banker och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Tisdagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen, samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
Finansinspektionen tillstyrker i stora delar de förslag som lämnas i promemorian men har vissa synpunkter och efterfrågar några förtydliganden.
Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.
Måndag den 27 maj presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2024.
Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
Långtidsutredningen 2023 (SOU 2023:85) har temat finanspolitisk konjunkturstabilisering. FI har i uppdrag att arbeta för ett stabilt finansiellt system som är präglat av ett högt skydd för konsumenter och att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. FI har därför val valt att avgränsa sitt svar till utredningens förslag i kapitel 6 Makrotillsynsregleringar och stabiliseringspolitik.
Finansinspektionen tillstyrker i allt väsentligt förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (kompletteringslagen till Mica-förordningen).
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
Mycket arbete återstår innan finansmarknaden fullt ut medverkar till en hållbar ekonomi. Företagen behöver bland annat bli bättre på att upptäcka och integrera hållbarhetsrisker och en förutsättning för det är att det finns rätt kompetens i hållbarhetsfrågor. Företagen har även ett ansvar för att förhindra att deras verksamheter utnyttjas för kriminella syften. Det är några av de slutsatser vi drar i vår hållbarhetsrapport som släpps i dag.
EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar, Mica-förordningen, börjar tillämpas i år. Den 11 april anordnade FI ett forum för att informera om det nya regelverket och vad det innebär för branschen.
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2023.
Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Erbjuds konsumenter rätt tjänster på finansmarknaden? Hur levererar sektorn samhällsviktiga tjänster i en osäker omvärld? Hur skyddar sig finansiella företag från att utnyttjas i kriminella syften? Det är några av de frågor som vi kommer att ha fokus på i vår tillsyn i år.
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Här är det anförande som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr höll i Finansutskottets offentliga sammanträde om finansiell stabilitet den 6 februari 2024. Det talade ordet gäller.
Varje kvartal offentliggör Finansinspektionen kapitalkraven för samtliga banker och kreditmarknadsbolag i tillsynskategorisering 1 och 2.
Ett land som har infört makrotillsynsåtgärder kan enligt kapitaltäckningsregelverket (tillsynsordningen och kapitaltäckningsdirektivet) begära ett erkännande om detta av andra länder.
Ett land som har infört makrotillsynsåtgärder kan enligt kapitaltäckningsregelverket (tillsynsordningen och kapitaltäckningsdirektivet) begära ett erkännande om detta av andra länder.
Varje kvartal offentliggör Finansinspektionen kapitalkraven för samtliga banker och kreditmarknadsbolag i tillsynskategorisering 1 och 2.
Det finns en rad nationella och internationella rapporter och publikationer som handlar om finansiering av terrorism.