Den 6 december 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
I den här FI-analysen anpassar vi systemriskindikatorn d-SRI för svenska förhållanden. Indikatorn d-SRI är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Den indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. I dagsläget − när vi ser en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser − uppvisar d-SRI tydligt strama finansiella förhållanden.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
Företag med höga skulder behöver minska dem nu, snarare än senare. Det var ett av de budskap som FI:s Henrik Braconier, områdeschef Bank, hade med sig när han deltog i en panel på Moodys fastighetskonferens tidigare i dag.
Onsdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Hushåll som drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen kan, om det finns särskilda skäl, få tillfälliga undantag från amorteringskraven på sina bolån. Under 2023 har antalet bolånetagare som beviljats amorteringsundantag avtagit något, men ligger kvar på högre nivåer jämfört med tidigare år. Låntagare med höga skuldkvoter och höga belåningsgrader beviljas oftare undantag.
Tisdag den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Banker och andra finansföretag kan göra mer för konsumenterna och den största stabilitetsrisken är höga skulder i fastighetssektorn. Det var två budskap som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr hade med sig när han i dag talade på Bankmötet i Stockholm.
Finansinspektionen genomför idag ett rundabordssamtal med berörda branschaktörer och myndigheter om hur värderingar av fastigheter sker hos börsnoterade fastighetsföretag.
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år från och med den 31 december 2023, i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.