Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten. Det är samtidigt konsumenter som står för den övervägande delen av förlusterna och det drabbar främst de äldre. FI konstaterar i en ny rapport att mer behöver göras för att stoppa bedrägerierna och för att skydda konsumenterna på finansmarknaden. FI välkomnar också de viktiga åtgärder som Bankföreningen har aviserat liksom de förslag till nya regelverk som förhandlas inom EU.
Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
Finansinspektionen tillstyrker i stora delar de förslag som lämnas i promemorian men har vissa synpunkter och efterfrågar några förtydliganden.
FI ska undersöka hur konsumentkreditföretaget Brixo AB bedömt enskilda konsumenters återbetalningsförmåga för att säkerställa att detta sker med en hög grad av säkerhet. Utgångspunkten i granskningen kommer därmed att vara enskilt beviljade krediter samtidigt som vi i undersökningen granskar om eventuella brister är systematiska och om det finns särskilda brister när kreditförmedlare använts.
FI ska undersöka hur SBL Finans har bedömt enskilda konsumenters återbetalningsförmåga för att säkerställa att det sker med en hög grad av säkerhet. Utgångspunkten i granskningen kommer därmed att vara enskilt beviljade krediter samtidigt som vi i undersökningen granskar om eventuella brister är systematiska och om det finns särskilda brister när kreditförmedlare använts.
FI ska undersöka hur Brixo AB och SBL Finans AB har tagit hänsyn till konsumenters intressen i sin kreditprövning.
FI har avslutat undersökningar om hur Cashbuddy och Thorn Privatfinans genomför kreditprövningar av konsumenter.
Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.
Finansinspektionen (FI) har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s uppdaterade riktlinjer om angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2024.
FI har fattat tre interimistiska beslut om att frysa tillgångar baserat på beslut om ekonomiska sanktioner som fattats av en sanktionskommitté under FN:s säkerhetsråd.
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.
Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
En del företag brister i sina kreditprövningar och beviljar lån till konsumenter som inte kan betala tillbaka. Obetalda skulder är ett problem för hela samhället, men framför allt för den individ som drabbas. För att skydda konsumenter från osund kreditgivning vill FI se ett nationellt skuldregister och ett ränte- och kostnadstak. Det framförde FI:s generaldirektör Daniel Barr när han i dag medverkade i ett öppet sammanträde om överskuldsättning i riksdagen.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI avser att följa EBA:s riktlinjer för riskbaserad tillsyn inom området för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finansinspektionen redovisar den kalibrering som kommer att tillämpas för det känslighetsbaserade stresstest som ligger till grund för pelare 2-vägledningen för svenska banker.
De svenska bankernas lönsamhet var fortsatt hög under det andra halvåret 2023, även om den avtog något under det fjärde kvartalet 2023. Bankernas utlåning till allmänheten var i stort sett oförändrad jämfört med ett år tidigare. Bolånebankernas och sparbankernas utlåning växte dock något snabbare än marknaden som helhet och de fortsatte därför att ta marknadsandelar. Det visar den första bankbarometern för 2024.
FI tillstyrker i stora delar de förslag som lämnas i promemorian, men efterfrågar i några avseenden ett antal förtydliganden. FI delar dock inte bedömningen i promemorian att effekten på kostnaderna för Finansinspektionen till följd av Dora-förordningen är begränsade, utan anser tvärtom att de är omfattande.
De europeiska tillsynsmyndigheterna för finanssektorn har meddelat att de kommer att genomföra ett test kring rapportering av informationsregister enligt Dora-förordningen med start i maj i år.