Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Nu startar FI insamlingen av data för 2024 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det första kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,56 procentenheter, jämfört med 0,81 procentenheter vid slutet av sista kvartalet 2022. Samtidigt är inlåningsräntorna låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det fjärde kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,81 procent, jämfört med 0,92 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
Regeringen gav i dag Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur undantag från amorteringsreglerna fungerar i praktiken under de kommande vintermånaderna. FI ställer sig positiv till detta.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det tredje kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,92 procent, jämfört med 1,07 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Nu startar FI insamlingen av data för 2023 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade kraftigt under det andra kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 1,07 procent, jämfört med 1,35 procent vid slutet av det första kvartalet.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen (bruttomarginalen) minskade under det första kvartalet 2022. Vid utgången av det första kvartalet var bruttomarginalen 1,35 procent, jämfört med 1,45 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
Nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent. Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade. Det skärpta amorteringskravet har fungerat som en broms mot stigande skuldkvoter. De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen ökade under det fjärde kvartalet 2021. Vid utgången av det fjärde kvartalet var bruttomarginalen 1,45 procent, jämfört med 1,38 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 7 punkter under det tredje kvartalet 2021. Vid utgången av det tredje kvartalet 2021 var marginalen 1,49 procent, jämfört med 1,42 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Det är viktigt för hushållen att ha buffertar när utvecklingen blir sämre än förväntat, det har vi inte minst sett under det senaste året. Ökat risktagande hos hushållen är inte lösningen på bostadsmarknadens problem. Det behövs i stället åtgärder som främjar ett långsiktigt sunt och stabilt byggande, utan att priser och skulder drar iväg. Det vore positivt både för bostadsmarknaden och för finansiell stabilitet, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det andra kvartalet 2021. Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.
Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 6 punkter under det första kvartalet 2021. Vid utgången av det första kvartalet 2021 var marginalen 1,44 procent, jämfört med reviderade 1,50 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
I dag släpper Finansinspektionen (FI) årets bolånerapport. Den visar att nya bolånetagare fortsätter att ta allt större lån i förhållande till inkomst och bostadens värde.
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde, enligt årets bolånerapport som i dag presenteras av Finansinspektionen (FI). Samtidigt meddelar FI att det tillfälliga undantaget från amorteringskrav upphör den 31 augusti.
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.
Finansinspektionen (FI) presenterar årets bolånerapport onsdagen den 24 mars. Rapporten presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier i en webbsändning på fi.se. Efter presentationen bjuds media in till en digital frågestund.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det fjärde kvartalet 2020. Vid utgången av det fjärde kvartalet 2020 var marginalen till 1,40 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 18 punkter under det tredje kvartalet 2020. Vid utgången av det tredje kvartalet 202 låg marginalen på 1,44 procent, jämfört med 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 3 punkter under det andra kvartalet 2020. Vid utgången av det andra kvartalet 2020 uppgick marginalen till 1,26 procent, jämfört med 1,29 procent det första kvartalet.
Bankernas marginal på bolån minskade med 8 punkter under det första kvartalet 2020. Från 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019 till 1,29 procent vid utgången av det första kvartalet 2020.
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Banker ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter på svensk ekonomi. Undantaget gäller till och med juni 2021. På så sätt vill Finansinspektionen ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i denna osäkra tid.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.
Det finns strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden. Men lösningen kan inte vara ständigt högre skuldsättning.
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det tredje kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,44 procent vid utgången av andra kvartalet 2019 till 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet.
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det andra kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019 till 1,44 procent vid utgången av det andra kvartalet.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det första kvartalet 2019. Från 1,50 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2018 till 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019.
FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Evolution of Mortgage Finance som anordnades av Stabelo för en bred grupp av institutionella investerare.
Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.
Nya bolånetagare amorterar, lånar mindre och köper billigare bostäder, men många har fortsatt stora skulder. Det konstaterar FI i årets bolånerapport. Samtidigt presenteras en FI-analys som visar att det skärpta amorteringskravet har minskat andelen låntagare med stora skulder i förhållande till sin inkomst.
Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.
Finansinspektionens årliga bolånerapport presenteras på en pressträff onsdagen den 27 mars kl. 10.00.
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det tredje kvartalet 2018. Från 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018 till 1,55 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2018. Bruttomarginalen är fortsatt på en hög nivå.
Finansinspektionen föreslår två förändringar i FI:s föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det ska också bli möjligt att göra undantag för vissa krediter.
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 7 punkter det första kvartalet 2018. Från 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2017 till 1,64 procent vid utgången av det första kvartalet 2018. Trots nedgången under de första kvartalet fortsätter bruttomarginalen att vara på en historiskt hög nivå.
För de flesta hushåll är de största affärerna i livet bostadsköp med därtill kopplade bolån. Detta faktum har stärkts i Sverige under de senaste 15 åren då bostadspriserna och hushållens skulder har ökat kraftigt. Samtidigt utgör bolån den största posten på bankernas tillgångssida. De utgör även säkerheter för en av bankernas viktigaste finansieringskällor i form av säkerställda obligationer. Hur bolån finansieras är därför centralt för både konsumentskyddet och den finansiella stabiliteten. Under den senaste tiden har bolånemarknaden i Sverige och i en del andra länder börjat förändras. Förändringarna handlar både om den traditionella finansieringsmodellen och vilka aktörer som är med i värdekedjan för bolån. Jag kommer att prata om vilka möjligheter, utmaningar och potentiella risker som FI ser med sådana förändringar.
De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.
Hushållens skulder fortsätter att öka. Det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i årets bolåneundersökning som presenteras i dag. FI lyfter också fram hur bostadsrättsföreningars skulder ökar risker för hushållen.
För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.
Finansinspektionens årliga bolåneundersökning presenteras på en pressträff onsdagen den 4 april kl. 10.00.
FI arbetar för närvarande med att utvidga amorteringskravet till att även omfatta bostadskreditinstitut.
Finansinspektionen ansvarar för makrotillsynen i Sverige, vilket innefattar både att verka för finansiell stabilitet och att motverka finansiella obalanser. Dessutom ska vi verka för att det finns ett högt konsumentskydd på finansmarknaderna. Att vi har fått ansvaret för makrotillsynen beror bland annat på att finanskriser har visat sig vara mycket kostsamma.
FI har tagit fram en enkel räknesnurra där du själv kan kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet genom att fylla i dina egna uppgifter. Exemplet är schablonberäknat. För en korrekt kreditprövning krävs kännedom om varje situation för varje hushåll. Det säger alltså inte hur banker kommer att behandla enskilda låneansökningar och kan därför inte ses som ett lånelöfte eller någon garanti för att lånet beviljas.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra. I slutet av september var marginalen 1,71 procent jämfört mot 1,73 procent i slutet av juni. Bruttomarginalen är fortsatt på en historiskt hög nivå.
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Innan sommaren skickade Finansinspektionen (FI) ett förslag till skärpt amorteringskrav på remiss. Sedan dess har bostadsmarknaden gått in i en lugnare fas. Det finns till och med tecken på fallande priser på vissa typer av bostäder i några områden. Detta används nu som argumentför att stoppa FI:s förslag. Det är inte oväntat.
Finansinspektionens förslag till ett skärpt amorteringskrav har varit på remiss. Flera remissinstanser har anfört att bolåneföretagen behöver tid för att utbilda sin personal, bygga upp systemstöd och ta fram nödvändig dokumentation. Därför kommer ikraftträdandet att vara senarelagt till den 1 mars 2018, i det förslag som generaldirektören lämnar till FI:s styrelse.
Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.
I dag enades Finansutskottet om hur amorteringskravet för nya bolån ska se ut. Det blir ett undantag för nyproduktion av bostäder, men med en tidsgräns på fem år.
Sammanfattning av det tal Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen gav på SNS seminarium om det ekonomiska läget den 19 november 2015.